Nytt svorskt frö planterat

[Furstina]

Hej Epona!

Svensk påskmiddag är egentligen ganska likt ett svenskt julbord - fast utan julskinkan då.

Vi äter Janssons frestelse (potatis och ansjovisgratäng), sill, potatis, köttbullar, prinskorv (små korta korvar), och ägghalvor med kaviar och/eller majonäs på.

I en del familjer har man andra saker på bordet också. Och många har också Nubbe (sprit) på bordet.

När jag var liten åt vi alltid en stor fruktsallad till efterrätt också.

Men visst är det härligt att pröva namn i munnen.

Tycker vi om namnet?

Är det ovanligt? FÖR ovanligt? Konstigt kanske?

Eller för vanligt?

Hur passar det med efternamnet?

Med våra namn och syskons namn?

För oss är det också viktigt att det inte är för långt eller krångligt - för i Sverige blir det ofta smeknamn/kallenavn av krånlgiga namn.

Ferdinand blir Fedde.

Carl blir Calle

Sebastian blir Sebbe

Det tog mannen flera år att vänja sig vid detta. Att Lasse inte heter Lasse utan Lars, att Mange egentligen heter Magnus och så vidare. Alexandra blir Alex eller Sandra. Min chef heter Jan (tror jag) men kallas alltid Janne, det står till och med Janne på visitkort och mailadress.

Jag vill ha ett fint namn som vi och de närmaste kommer använda som det är. Kompisar kan alltid hitta på vad som helst när de är i tonåren, de må vara en sak.

[kiri]

Er ikke mannen din fra vestlandet?

Jeg hadde to venninner fra Ålesund en gang og de hadde venner med vanvittige kombinasjoner. Det hørtes helt naturlig ut for dem, men for meg som hørte det for første gang, var de utolig latterlige.

Har en svensk venninne som kan holde show hjemme i Sverige om hva folk heter. Anne Ingeborg feks. Eller Arne Martin.

Dere finner nok ut av det!

[Furstina]

Mannen är från lite varstanns i Norge (och Sverige) men familjen kommer från Möre & Romsdal.

Arne Martin låter nästan "normalt" i mina öron. Mannen har pratat om namn från barndommen som Per Kåre, Björn Morten, etc som låter väldigt konstiga i mina öron.

[Kipa]

Navn er gøy ja! Er forslagene dine hemmelige eller, er jo litt nyskjerrig vettu! Jeg har to vavn klare jeg, men ingen frø plantet..

Må le av de svenske kallenavnene. Lukas kaller seg selv for Luke, siden det var det han klarte å si til å begynne med, og der borte er han jo en Luke. Litt søtt også da. Men det med flere navn er vanskelig å skjønne. Lukas heter jo Lars Lukas og de i bgh vil kalle han det siden det er en til Lukas..men mannen nekter.. Lukas T eller store Lukas blir det.

Ønsker deg en fin kveld

[Furstina]

Förslagen är väl bara löst prat än så länge...

Flicknamnet från sist som fortfarande är ett alternativ är Nina.

Nya namnet jag gillar är Meja. Maja är ju vanligt och Meja blir en variant på det precis som Malvin på ett sätt är är på det vanligare Melvin.

John har vi pratat om, fast det har det blivit dubbelnamn av, typ John Victor.

Leo hade vi sist som ett alternativ men nu har sonen en kompis på dagis som heter så, så det går inte längre.

Vi har nog inget bra pojknamn på lager. Men det tog ett tag att hitta det sist också. Vi får ta det på sommarens biltur - det gjorde vi sist. Sitta i bilen och prova namn, testa ut dem, smaka på dem, skaka på huvudet, skratta åt dem och nicka instämmande.

Men så har vi ju samma "regler" som sist:

* inget namn med klar biblisk eller religiös assosiation

* inget krångligt namn med många stavelse

* inga å, ä, ö eller æ, å, ø i namnet

* inte för vanligt

[pondusa]

Er du fra Gøteborg?

Mannens bror flyttet nettopp dit sammen med sin svenske kjæreste. Hørtes ut som en fin by.

Og de navnene til mannen din på jente, er ikke noe typisk norsk nei!

[Furstina]

Hej Pondusa

Nej jag är inte från Göteborg, jag är från Stockholm. Min far träffade en kvinna i Göteborg, skilde sig från min mor och flyttade dit år 2000. Nu har han träffat en annan kvinna i Göteborg, gift sig och ser ut att ha rotat sig där. Det är en trevlig stad, ja (men Sthlm är bättre )

I dag är jag glad :D

Har bestämt mig för att anstränga mig att ta fram det positiva humöret och försöka låta hormon och humörsvängningarnas irritation och bitskhet försvinna bakom ett leende!

[Cr@sh]

Hellu!

Bare innom for å kikke litt. Det er spennende med navn... Akkurat som dere, smaker vi på navnene og forkaster et og et. Syntes også det er viktig at navnet til den nye babyen passer sammen med Lillegutt sitt...

God søndag!

[Grooo]

Navn er vanskelig ja...

Heldigvis har vi vel en god stund igjen!

[monja]

Navn er skikkelig vanskelig - og etter et par år i Sverige (med min ex) har jeg vært borti dette med at Jan blir Janne og sånt ja. Men du, er det ikke ganske vanlig med flere navn på rekke og rad i Sverige? Kjenner flere med 3 navn pluss etternavn. Det er mye synes jeg.

Meja er nydelig da Og det passer jo godt til Malvin. Guttenavn er verre.....

[Furstina]

Cr@sh, Grooo och monja

Visst är det en stund kvar, mycket betänketid. I Sverige är det vanligt med många förnamn, men man använder bara ett. De andra namnen är ofta där för att ge barnet ett namn som går i släkten.

Mitt andra namn är samma som min mammas och min mormors andranamn. Ingen av oss har någonsinn använt det.

Min fars extranamn (som är det första) har också gått i släkten på hans fars sida. Min far ännu en typisk svensk variant på namn. Han heter nåt i stil med "Nils Karl-Johan" (påhittat), där hans mor använde Karl-Johan men själv kallar han sig bara för Karl eller K-J.

Jag har en släkting som heter Xxxx Namn Yyyy Efternamn Där Xxxx är hennes farmors namn, och Yyyyy är hennes mormors namn. Själv har hon och familjen bara använt "Namn". Så är det liksom. Det är bara skattemyndigheten och reklamföretag som skriver ut alla namnen på kuverten.

Jag tycker om det norska sättet att använda de namn man får. Jag ser inte vitsen med att sätta samman massa fina namn till en kombination för att sedan inte använda den.

Jag har märkt lite på humöret att jag är gravid - eller är det sömnbristen en tvååring kan bidra till? Jag har lovat mig själv att försöka vara lika glad och positiv som jag brukar - och inte snäsa eller sura bara för hormonerna hoppar fortast.

I morse klappade mannen mig på magen.

Vi stod i sovrummet och råkade kramas, så fick jag en klapp och smekning på magen. Nu tycker han att det börjar bli synligare och mer konkret. Kul med uppmärksamhet.

Min barnmorska påpekade att det är lätt att känna skuldkänslor när man är gravid med andra barnet för man inte ägnar graviditeten och den kommande babyn lika många tankar som den första. Jag är inte där än men visst känns det inte lika unikt och spännade så här långt som det gjorde sist. Nu vet jag ju vad som händer - och livet har ju sin fulla gång på utsidan av magen.

Det är bara en månad kvar till ultraljudet.

Jag tänker lite på när och hur jag ska berätta på jobbet. Känner att det kanske får fokus bort från sånt jag gör, det jag ska göra framöver och att de kanske börjar tänka i problembanor. För visst måste saker lösas när jag ska vara ledig. Papporna har det så mycket bättre som kan vänta tills det är 3-4 månader kvar. Och då behöver inte arbetsgivaren tänka på föräldraledighet än på flera månader.

[Furstina]

Ska ut och resa i helgen

Mannen skulle få besök av gamla kompisar från Oslotrakten, de skulle lyssna på gamla vinylskivor med hårdrock och gå på krogen. Men så var en av dem tvungen att jobba så då blev det inget.

Nu ska JAG unna mig något i stället!

Jag ska på tjejträff över fredag-söndag, äta gott, prata massor med strunt och viktigt (allt tjejprat är väl viktigt egentligen?). Jag fick ju tacka nej till detta eftersom mannen fick besök - men nu får han vara hemma och jag åka!

[Furstina]

Jag har haft en skön helg. Otroligt trevligt sällskap med massor av prat och god mat.

I måndags var jag och sonen ute i trädgården och planterade blommor och rensade rabatter tillsammans med grannarna. Sonen lekte mest med grannsonen på snart 3 år. Pojkarna spelade bandy, cyklade och hade skoj.

Vid tvåtiden fann jag dem båda sittandes på gräsmattan, trixande med varsinn innebandyklubba. Jag frågade vad de gjorde.

"Vi mäter(måler)!"

"jaha? Vad mäter ni för nåt då?"

"Bäbisar!"

"Bäbisar?"

"Vi har bebis i magen!" säger killarna och skrattar!

Innanför de tunna jackorna har de stoppat varsinn liten boll, och nu mäter de hur stora bebisar de har i magen

Grannpojken har precis blivit storebror, och min kille har fattat att mamma har en bebis i magen... så nu ska pojkarna också ha det!

jag är 14+5 idag och har ännu inte sagt något på jobbet

[Pepita]

Herlige smågutter med baby i amgen!

[Furstina]

Småpojkar, eller småbarn egentligen, kan vara riktigt härliga.

Sonen tycker redan nu om att ligga i soffan och lyssna på min mage - det är väl mest tarmarna som hörs

Jag funderar lite på kur kul han kommer tycka det är att höra hjärtljud, om han förstår det, och rörelserna, sparkarna i magen. Det ska bli kul.

I dag har jag lite ont i ryggen. Stel. Känns som jag har burit en massa. Skulle kanske inte ha lyssnat på sonen som ville bli buren förbi vändplanen utanför dagis - det var en lastbil som körde där som han ville vänta på.

I helgen ska det bli bra väder. Sol och närmare 20 grader! Mannen jobbar så jag och sonen ska spendera massor med tid ute. Cykla till lekparker, leka på tomten (i hagen) och sitta på terrassen och äta lunch!

[Gjest Leya]

Det er så fint å lese om den lille familien deres. Du skriver så bra synes jeg!

Endret 5. mai 2006 av Leya

[Grooo]

Så herlige de småguttene er!

[Furstina]

Tack för hälsningar. Jag :bukke: och tackar.

Magen har fått färg!

Solen skiner och vi har varit ute - både i går och i dag. Det blir inte mycket gjort inne, har en stor lista på både golvstädning (rejäl omgång), fönsterputs och strykning av tvätt. Men jag har grävt i rabatter, sparkat boll, målat sonens möbler och solat magen.

Sonens möbler, ett bord och två små stolar, var trärent förut. Nu är de rödmålade och står i garaget på torkning. Vi målade i går, och sonen råkade snubbla när han skulle akta sig. "nickade" asfalten på garageuppfarten och har ett stort skrapsår och bula i pannan mellan ögonen. Det såg först riktigt illa ut eftersom såret också var ingeggat i röd målarfärg. Men han blev snabbt glad igen.

Nu har han ramlat säger han, och har målarfärg i pannan

I går låg mannen och jag i sängen och klämde lite på magen. Den är hård över blygdbenet och upp mot naveln, sen är den mjuk och jäst. Härligt att få tänka lite på babyn i magen. Mannen blev alldeles rörd och tårögd när han tänkte på att vår son legat i min mage.

Han försökte också lyssna på magen (det gjorde vi allt för sent förra gången, tänkte liksom inte på att det gick att höra nåt). han hörde bara bubbel. Svårt att veta om det var i min mage eller fostervatten han hörde.

Nu ska vi ut i solen igen

[Furstina]

Magen börjar kännas nu.

Jag känner hur det bubblar, spänner och trycker. Det är något som växer där inne!

Jag har fortfarande inte sagt något på jobbet..

I dag är det fredag, i nästa vecka ska jag och projektledaren åka till Tyskland på workshop med kunder och fabriksbesök dagen efter. DÅ måste jag berätta. Tanken nu är att jag berättar under vår resa. Lite avslappnat, lite mindre öppet än i vårt kontorslandskap eller på lunchen när fler är med.

Min chef är på affärsresa i Asien i två veckor så han får jag informera när han kommer hem. Det måste jag göra då.

Funderar lite på klädsel till Tysklandsresan. Jag har en dräkt med stretch/resår/strick i midjan som jag kan ha. Den kommer med för mötena på onsdagen. Men på torsdagen och fabriksbesöket, då är det svårare. Jag tror att de är krav på byxor. Måste hitta fram ett par välpassande byxor. De "fina" gravidbyxorna är för stora och de andra för "casual" för Tyskland.

I går var jag och mormor på sonens dagis på "venissage" av barnens alster. Fint. Sen var mormor med hem och åt mat, lekte med sonen medan jag passade på att äntligen få tvättat fönster. Insidan var kladdig av barnfingrar, snor och pussar. Utsidan både grå från gatsopningen och grön-gul från allt pollen.

Nu är det fint

[Furstina]

Två dagar i Tyskland. Bra jobb och alldeles för få tillfällen att berätta nåt

Jag får tacka den tyska fröken som jobbade vid sökerhetskontrollen på flygplatsen för att nyheten kom ut

När jag lagt väska, kavaj och skor på bandet till x-ray och skulle gå igenom metallbågen stoppade hon mig "Sprechen Sie Deutch?"

"Nein" fick jag ur mig och hon funderade snabbt innan hon gjorde en rörelse över sin mage och frågade "Baby?" och pekade på min mage.

"Jaa, baby" sa jag och klappade min mage.

Då stängde hon av metallbågen, lät mig gå igenom, muddrade mig och gav grönt ljus.

När min kollega gick igenom fick han samma kontroll, plus en scanning med handkontrollen. Han undrade varför när vi samlade ihop våra grejer.

Jag sa att hon stängde av den när jag skulle gå igenom.

Varför? "Jo jag är gravid" fick jag ur mig

Han gratulerade och undrade om de frågade alla kvinnor det. Nej, hon såg magen när jag tog av mig kavajen.

Kollegan han hade inte sett nåt. Karlar

I morgon tar jag gravidbyxor på mig till jobbet och ska direkt försöka få 5 minuter med vår gemensamme chef för att berätta nyheten.

Inte så lätt att få tid med en karl som varit både i USA, Tyskland, Korea och Japan den senaste månaden... Är han inte på plats så ringer jag banne mig!

Vi lyckades dessutom hinna med en tidigare flight hem så jag överraskade mina pojkar hemma med att komma in genom dörren halv sex i stället för klockan elva i kväll. Två glada killar sa förvånat och glatt "mamma? "

Jag glad!