navnebytte

[Gjest jabadabatitenluten]

Har sett flere som skriver om navnebytte.

Og jeg vil bare advare alle mot å "ta mannens etternavn".

Dette er totalt underdanig og for meg helt uforståelig!

Behold for all del ditt eget etternavn!!

Og for eventuelle barns etternavn; det bør være like sannsynlig at barna får ditt etternavn som "hovedetternavn" som at det blir hans etternavn.

[Gjest Anonymous]

Har også sett flere som skriver om navnebytte.

Og jeg vil bare advare alle mot å "ta kvinnens etternavn".

Dette er totalt underdanig og for meg helt uforståelig!

Ta for all del hans etternavn!!

Og for eventuelle barns etternavn; det bør være like sannsynlig at barna får hans etternavn som "hovedetternavn" som at det blir ditt etternavn.

[Gjest Anonymous]

:o Dette må da være helt opp til hver enkelt hva de vil gjøre :o

Noen velger å ha samme etternavn, andre ikke, noen velger å ha pikenavnet som mellomnavn, andre ikke. Selv valgte jeg mitt etternavn som mellomnavn og hans navn som etternavn, det føltes naturlig for meg, og vi ville gjerne ha samme etternavn. Vårt(våre) barn vil ha mitt etternavn som mellom navn og vårt felles etternavn som hovedetternavn

[viwi]

Må jammen bare si: Ja deg om det!!!

Er stolt over å kunne ta min manns etternavn. Det får seg være at det er gammeldags. JEG LIKER DET!!!

[Løven]

Jeg skal også ta min tilkommendes etternavn. Mulig jeg er gammeldags, men jeg mener det hører til når man gifter seg. Gleder meg til å få nytt "kone" etternavn :D

[Gjest hasselitengot]

Jeg synes kanskje den som startet denne tråden gikk litt hardt ut.. Selvfølgelig må det være opp til den enkelte, MEN

hvorfor er det du som tar hans etternavn? Er han ikke villig til å gjøre samme endring for deg som du gjør for han?

Personlig ville det ikke falle meg inn å bytte etternavn! Dersom han vil at vi skal ha samme navn, så får han bytte..

Jeg ser ekteskap som en kontrakt mellom to selvstendige likeverdige mennesker, og ingen grunn til at den ene skal "bli en del av den andres familie" i større grad enn den andre blir den av dens familie.

Et navn er noe du har hatt hele livet og det har blitt en del av deg.

Og så er det så typisk når gamle mennesker skal finne igjen barndomsvenner; gutta er enkle å finne, de heter jo det samme. Jentene derimot har byttet etternavn.

Jeg synes det er rimelig stusselig at kvinner selv skal ønske seg denne skjevdelingen i et tross alt såpass likestilt samfunn som vårt. Og håper at når jeg skal finne mine barndomsvenner ved et eller annet jubileum el, så vil de fleste fortsatt ha det navnet jeg kjenner dem ved..

Det er i alle fall lov til å håpe!

Så tenk dere godt om i alle fall!

[Gjest Anonymous]

Selv om det kanskje høres litt teit ut, så syns jeg faktisk det er naturlig å velge det etternavnet som man syns er "finest" og kanskje mest spesielt. Heter mannen f.eks. Hansen mens kvinnen har et mer spesielt navn som ikke så mange heter syns jeg det er naturlig at de vil velge det.

Men - dette er opp til hver enkelt. Syns ihvertfall det er koselig å ha samme etternavn. Kanskje gammeldags, men det gjør at man føler seg enda mer som en enhet - en familie

[Sannasol]

Hallooo til deg som startet tråden.

Hvorfor slike advarsler? Har du veldig dårlig erfaring med navnebytte, eller kjenner du noen som har det???

Synes det er sterkt å gå ut å "advare" folk mot å bytte etternavn.

Hva er det som er så farlig med det da? Eller omvendt??

Nei, dette må folk få velge selv, uten å bli pådyttet usaklige advarsler.

[Mailin]

I vårt samfunn har det å skifta etternamn ved giftemål ingenting med å vera underdanig å gjera,

og ikkje alle har eit "personleg" forhold til etternamnet sitt.

Det har derimot eg (Namnet er frå garden eg kjem frå, og det er under 100 personar som har det) , og det har han til sitt mellomnamn også, så me skal ha ein kombinasjon.

Kompomisser er også ein del av å få eit forhold til å funke, både å ta OG å gje!

Var forresten i eit trippelbryllup for eit par år sidan, der to av brudgommane tok brurene sitt namn.

Med den nye namnelova som kjem rundt nyttår, kan også sambuarar (registrerte over 2 år) ta same etternamn.

[Mrs. H]

Jeg har aldri kunnet fordra mitt etternavn (er skilsmissebarn og har etternavnet til min far som jeg aldri har hatt kontakt med) så jeg gledet meg skikkelig til å skifte til samme etternavn som min mann.

Resten av min familie har et etternavn som er veldig vanlig der vi kommer fra og har aldri likt det noe særlig heller så derfor har det aldri vært aktuelt å skifte til dette for meg. Min manns etternavn liker jeg og syns det er veldig gøy å ha skiftet til hans.

Hvilket etternavn man har betyr ingenting for hvor likestilt eller underdanig man er !

[Furstina]

Jo då, det här är ett härligt ämne!

Var och en frå göra som de vill tycker jag. För MIG var det viktigt att byta namn. Det är en ÄRA för mig att bära hans efternamn, det är härligt att så klart tala om för omvärlden att jag är gift nu...

Dessutom hade jag ett oerhört vanligt tråkigt svenskt efternamn, nu har jag ett spännande (i Norge vanligt) norskt "-sen" namn.

Jag tycker det är starkt och moget att våga byta namn (både för en man och en kvinna), det är en stark markering, minst lika start som giftermålet.

[Gjest Anonymous]

Advarsel unødvendig! Har nå hatt mannens etternavn i nesten 4 mndr. Foreløpig ingen farlige symptomer; ingen tegn på forgiftning eller annen sykdom.

Kan erklære navnebytte som helt ufarlig, heller som et preparat med lykkebringende effekt.

Ovenstående advarsel kan herved ignoreres.

Mvh.

FRU SVENDSEN

[foundirish]

Kunne tenkt meg å bytte etternavn til hennes generelt sett,

hvis det ikke samtidig var et fornavn for jenter i Norge.

Vi er enige om å beholde vært vårt etternavn, mye enklere,

det er da mer logisk å uttale hennes fornavn med engelsk uttale,

synd ikke den nye regelen om sammensatte etternavn er innført ennå.

Kanskje flere ville tatt motpartens etternavn som mellomnavn,

hvis det var mulig, en mindre endring.

Andre ting som kan spille en om man vil endre navn er om

navnet er innarbeidet i jobbsammenheng/kunder.

Se også:

http://www.hausken.com/Navneforvirring.htm

http://www.ssb.no/navn/art-2002-01-23-01.html

(Antall Hansen, Olsen og Johansen synker)

Har lest (finner ikke link) det er vanlige å skifte etternavn hvis man er yngre.

PS! ingen grunn til å avslutte temaet fordi jeg har et innlegg,

ser ut til å ha vært en trend i det siste :o

[Ada=)]

ALDRI I VERDEN OM JEG TAR HANS ETTERNAVN!! (og JA det har med likestilling aa gjore!)

Jeg er av samme oppfatning som den som startet traaden her. Det burde ikke vaere en selvfolge aa ta mannens navn i aar 2002, men det virker som mange her inne synes det...

Vi venter heller paa den nye navneloven, og har forelopig hvert vaart navn selv om vi allerede er gift

For ordens skyld kan jeg jo nevne at jeg ikke synes det er riktig at han skal ta mitt navn heller, saann uten videre... hvis den navneloven lar vente paa seg (lenger enn til 1.1.03), vil vi rett og slett se hva som taler for og mot det ene og det andre navnet.

[Gjest Anonymous]

Slitsomt med sånne rødstrømper som tror at alt har med kvinneundertrykking å gjøre. Det er INGEN her som sier at det er en selvfølge å ta mannens navn.

Alle har sine grunner i forhold til hvilket navn man velger, og kan ikke se at noen av disse har med manglende likestilling å gjøre.

[Furstina]

Jag känner mig likställd/jämställd min man men det betyder inte att vi måste göra exakt lika i allt, att jag inte kan ta hans namn (eller tvärt om - men det lät inte lika bra namnmässigt).

Jag städar - han diskar beroende på vem som känner sig manad

Han tvättar - jag viker och stryker - det är en för oss bra arbetsfördelning.

Han köper små presenter till mig och jag känner mig kvinnlig

Jag masserar hans rygg (för att han vill det)

Jag har en universitetsutbildning och kännar dubbelt så mycket som honom och han är stolt över mig (inte avundsjuk)

Han vill vara hemma med våra barn, läsa sagor och måla...

osv osv

Precis som vi är två olika och självständiga individer är vi bra på olika saker, och tycker olika saker är olika viktiga. Vem som tar vems efternamn eller inte har inte med jämställdhet att göra... det är bara ett yttre attribut. Frågan är hur man förhåller sig till varandra och respekterar varandras olikheter som individer och som man, och som kvinna och som människa...

[Gjest gjest1]

Synes dette har klare paralleller til fru/frøken tittelen jeg..

Menn er liksom herr både som gift og ugift, mens kvinner er frøken før og fru etterpå.

Og det synes jeg, tro det eller ei, er noe gammeldags tull...

Det er vel ikke vikitgere å "merke" enn kvinne som gift enn å "merke" en mann.

I gamledager var det jo veldig stor forskjell for kvinner å være gift og ugift. Som gift arbeidet man ikke så ofte utenfor hjemmet, man var "beskyttet" fra den virkelige verden.

Det meste av dette har heldigvis endret seg. Men det med å ta mannens etternavn ser desverre ut til å henge igjen.

Mange skriver at det er en "ære" å bære mannens etternavn.. Hvorfor det? Har vi ikke kommet så langt i dag at vi verdsetter kvinner ut i fra hennes egene prestasjoner og ikke ut i fra hennes sivilstatus.

Jeg anser det som en ære å vinne nobelpriser, å bli utnevnt som styreleder osv. Det er en prestasjon.

Å bære burka anser jeg derimot ikke som en ære, og ei heller å bære en manns "merke".

Åh.. glemte jeg å nevne at jeg ikke har noen planer om å bytte navnet mitt noen gang.. og definitivt aldri kalle meg "fru" :o

[Gjest gjest2]

Hei..

ville bare fortelle historien om mine foreldre.

De giftet seg først på 70-tallet, min mor byttet etternavn og ble hjemmeværende husmor.

Etter en del år begynte vi barna og bli litt eldre og min mor ville gjerne gjennoppta sin utdannelse (som hun avbrøt da hun ble gift.. sprøtt nok i seg selv, spør du meg)

Og hun ville ha tilbake sitt "pikenavn"

Min far så rødt pga begge disse temaene, men spesielt det med navne. Hvordan kunne hun gjøre noe sånt mot han? Det var såå totalt nedverdigende!

Dette gav meg en kraftig oppvekker!

[Gjest Anonymous]

statistikker ER ikke, de blir til! Det er vi som skaper dem!

Og hvordan ønsker vi at statistikkene skal se ut?

Jeg ønsker i alle fall å gi en likeverdig (og nei, det betyr ikke nødvendigvis lik) stilling for menn og kvinner.

Det at kvinner finner på å endre etternavent til det som MANNEN DERES har (av alle personer!) synes for meg som et merkelig påfunn!

Har dere planer om å endre smak og stil også? Har dere tenkt å begynne å heie på samme fotballlag som han? For at dere skal "ha det samme, lissom"..

Det er ingen grunn til å endre på slike ting når dere gifter dere.

Klart at det kreves kompromisser. Massevis!

Men navnet er da ikke et "problem som krever løsning". Det er ingen som helst grunn til å ha et kompromiss på navn.

Og hva slags kompromiss er det forresten at "vi vil ha et felles etternavn, så konen bytter"? Syns mer det høres ut som enveiskjøring i gamle spor enn et kompromiss...

[Furstina]

gjest1: för mig är det en ära, en glädje, en lycka att vara så kär, så förälskad så älskad i och av en annan människa. Vi har gift oss för att vår kärlek är stor, ett giftemål är för mig mycket mer (och annat) än en stor fest och en vacker kyrka. För mig är ett giftermål att tala om att vi ska leva ihop länge, vi ska dela livet tillsammans (vi kommer beskattas gemensamt, ärva varandra, automatiskt få vårdnad och ansvar för barn vi skaffar i hop mm). Enligt svensk lag (och kanske även norsk?) så är allt mitt hans och vise versa. För mig är det då naturligt att dela samma efternamn och vara "märkt" av en vigselring. Andra känner och tycker annorlunda, det är helt OK, jag ser inte ner på dem för att de väljer att inte gifta sig eller byta namn eller...

Min man går också omkring och är stolt och ärad över att hans kvinna (jag) vill vara hans fru, vill gifta mig med honom, bekräfta sin kärlek så stort.

Jag värdesätts inte annolunda (hoppas jag verkligen) varken i mitt privatliv eller yrkesliv för att jag är gift. Däremot har jag varit med om att bli sedd ner på för att jag är kvinna - tyvärr, att mina meriter inte är goda nog förän jag verkligen påtalar dem... att jag har bytt efternamn har inget med det att göra. Någon form av fröken eller fru titel har jag aldrig använt mig av heller.