Så var det ännu en ny vecka, och jag är hoppfull. Någon gång, inom ett par dagar, ska jag få svar på när jag får komma till behandling på smerteklinikken!! Snart påbörjar jag förhoppningsvis något som kan hjälpa mig att bli bättre.
Svullnaden har nu brett ut sig till hela benet och knäet är otroligt smärtfullt. Att böja benet är en enorm kraftansträngning, så den här veckan får jag massor av fysioterapi för att förhindra mer stelhet.
Jag har kommit på ett par aktiviteter som kan få mina t
Ah, jeg har ikke tall på hvor mange meditasjons-cd'er jeg har i hus.
Jeg elsker å drømme meg vekk i Indisk musikk. Hvem vet. Kanskje jeg har vært en Inder i mitt tidligere liv?
Man skal ikke se bort i fra slikt altså...
Ellers så finnes det uttallige meditasjons cd'er, og etter jeg begynte å meditere for noen år siden, og da "ordentlig" meditasjon (hvordan man enn definerer det), så har jeg:
1: Nesten bare godt humør, og det nesten hver dag.
2: Bedre selvtillit.
3: Bedre økonomi (LoA
Dagarna går så otroligt långsamt, trots att jag försöker aktiviera mig själv bäst möjligt. Men väntan på behandling gör mig orolig och tålamodet är inte vad det borde vara. Men det är antagligen helt normalt...jag vill ju bli bra så fort som möjligt. Dock så har jag upptäckt att turerna inom vården, all väntan och de olika besked man mottar, skapar mer kaos än nödvändigt.
Jeg husker første gangen jeg dro på et alternativt kurs.
Der foretok vi en slik øvelse, for å aktivere vårt klarsyn hos hverandre.
Altså, elevene på kurset gjorde dette på hverandre.
Da jeg kom hjem så jeg i klarsyn i to uker i strekk. Både med øynene åpne og med øynene igjen.
Jeg ble fysisk uvel av dette, og skjønte heller ikke bæret av hva f.eks en mopp for mitt tredje øye skulle bety, så jeg lå vel og sov i disse to ukene, bare for å få fred. Det var slitsomt, og ikke slik det burde vær
Vaknade kl 8 idag, utsövd och med inte allför stora smärtor. Tog en lång dusch, en god frukost och trivdes gott med mig själv. Det är inte var dag man gör det!!
Jag väntar fortfarande på att få komma till smärtekliniken för behandling, men förhoppningsvis tar det inte alltför lång tid. Jag har förberett mig på en extra lång ferie i år och det är kanske så man får se det...
Har funderat på att återta gymträningen de dagar jag känner att jag orkar det. Att köra igenom överkroppen rejält då
Hvorfor må kunst provosere?
I vinter var jeg og min samboer i London,spennende by asså..
Den ene dagen traff vi kusinen hans,som kommer fra London,hun skulle vise oss litt av byen
Siden hun er kunster\designer og min kjære er fotograf\kunstner så falt valget på å gå på litt utstillinger.
Vel jeg er nok mere sånn passe intressert i kunst,det må fenge meg,
(ellers begynner jeg bare å kjede meg)
Det var en kjempe stor Andy Warhole utstilling mens vi var der nede,det var veldig kult å
Idag har jag inte haft det superont så kryckpromenaderna har avlöst varandra., en frihetskänsla. Dock är det otroligt trist att bara gå och vänta på behandling
Vad sker om jag inte blir bättre? Om jag tvingas leva resten av mitt liv med kronisk smärta i ett ben? Om jag inte klarar av att arbeta som förut? Finns det något arbete jag kanske kommer att klara av, eller blir jag hänvisad till sängen dygnet runt?
Jag har så otroligt många frågor och det är kanske naturligt med tanke på min låga ålder samt hur läget faktiskt är. Samtidigt är jag lite av ett kontroll-freak som gärna planerar flera år i förväg :-) vilket min far ständigt upplyser mig om. Ja
Läkarvetenskapen är långt framme inom otroligt många områden, men just reflexsdystrofi (som är otroligt smärtfullt) finns det ingen klar behandling för. Man vet på ett ungefär varför det uppkommer och att det är det sympatiske nervsystemet som "spelar kroppen ett spratt".
Den kroppsdelen som blivit rammad hos mig har fått en utökad svullnad, över tid, utöver själva skadeområdet, och jag ser faktiskt ganska komisk ut . Just nu är min friska vad 27 cm i omkrets ... den skadedrabbade har ett omf
Jag är en 26 år gammal tjej som sedan ett par år tillbaka är bosatt i Norge. Har nyligen fått diagnosen reflexdystrofi (ett smärtetillstånd) fastställt efter en enkel fotskada som skedde i februari, och lever nu en dag i taget. Jag var i bra form, aktiv i det dagliga livet och förväntade inte att bli så påverkad av smärta som jag blivit. Livet står på vänt . Jag försöker nu hantera den konstanta smärta jag har i benet, samt den tristess detta medför i vardagen pga att jag till och från är total
Da har jeg tatt èn graviditetstest hjemme og èn hos legen, og det viser seg at jeg er 5 uker på vei,snart 6.
var veldig usikker i starten på om jeg var klar for dette, om jeg skulle beholde.
Det var heldigvis bare forbigående tanker
Sambo er begynt å glede seg han og, han er nok hakket mere klar for dette enn det jeg er! :rødme:
Har ikke merket såå mye til graviditeten ennå, kun litt øm i puppene, veldig trøtt og litt småuggen på morgenkvisten, men det overlever jeg!
Nå har vi reist hj
Dagen i dag har vært utrolig fin.Nydelig vær og godt og varmt ute.
Har fått vært på NAV og fått foreldrepenge papirene som må fylles ut.Og papirutfylling er skikkelig kjipt..
Da var jeg i gang... Har tenkt på å skrive litt i lang tid, fant ut at dagen i dag var en fin dag å starte med dette på. For meg er 22-03 nemlig en "stor" dag. I kveld inntas siste p-pille. I morgen er kroppen min "uten" hormoner og skal ikke tilføres flere heller før jeg forhåpentligvis er gravid.. Litt skummelt og rart at jeg bruker dette ordet om meg selv, min kropp.. Men det er da faktisk slik det er
Jeg og samboeren har vært i sammen i snart 6 år. Ingen av oss har hatt det travelt med b
Har vært full fart her så jeg har ikke blogget på en liten stund nå. Har bestemt meg for å begynne å studere til høsten...skal bli lærer når jeg blir stor! Spennende...
Emma har fått vannkopper så jeg kunne ikke gå på date i helgen...men ei venninne som ville smitte sine barn med vannkopper tok med seg barna på besøk og ville sitte barnevakt. Så jeg kunne treffe HAM og ta en kopp kaffe og bare prate litt. Vet dere, han sa at han begynner å få følelser for meg...Jeg visste ikke riktig hva jeg sk
I kveld skal jeg og Emma bare kose oss...vi skal lage en pizza, drikke masse brus, spise masse potetgull og se Pippi. Håper bare ikke hun er for trøtt etter barnehagen...
Jeg er bare så glad for at min date respekterer at jeg vil vente med å presentere ham for Emma! Vil vente og se hvordan alt blir...vil være sikker på mine følelser! Om jeg fortsatt kjenner samme sak om noen måneder så skal han få treffe henne...
Takk til E-kontakt som har gitt meg sjansen til å treffe denne snille mannen.
Daten jeg hadde i helgen gikk kjempebra. Maten var god, men det tenkte jeg ikke så mye på da...og etter maten gikk vi ut for å ta en øl. Det var så koselig...og vi kyste for første gangen!! Skulle ønske at man kunne beholde følelsen man får ved første kysset for alltid! Det må jo være den beste følelsen ever...Det er spennende og nytt...I dag skal han hente meg etter jobb og vi skal se en show.
Emmas pappa skal hente henne i barnehagen, håper det går bra! Men jeg må jo lære meg å stole på at o
Hvilken fantastisk sak - Spotify. Er avhengig...skaper liste etter liste etter liste...Hmmm, kanskje skal jobbe litt i stedet ;-)
Logget inn på E-kontakt for en liten stund siden...29 uleste mail!!! Kjenner meg nesten populær...6 søte mail var fra HAM! Snart skal vi treffes igjen...
Har nettopp vært i barnehagen med Emma og sitter og tenker om jeg skal begynne å studere til høsten. Våger jeg? Har jobbet i 12 år, våger man å sette seg på skolebenken igjen da? Har jeg råd?
Om litt så vil min mann komme hjem, og det første han vil bemerke er mitt nettbruk. Idet siste så har han kommentert surfingen min mer og mer.
"Du bare sitter der i din egen bobble du" pleier han å si.
Nå kom han inn og han hadde tydligvis problem med at jeg sitter på nett.
For meg så er surfingen en slags flykt i fra hverdagen.
Det er da jeg slapper av. Noe jeg trives med.
Lese nyheter, artikkler, sjekke blogg.
Men jeg pleier aldri å sitte i timesvis.
Jeg kjenner jeg er mektig le
Blir sjokkert når jeg leser sånt som dette:
http://www.vg.no/nyheter/utenriks/artikkel.php?artid=548602
Forstår jo at det er mennesklig å gjøre feil, men når det gjelder så små barn bør ikke feil som dette skje!! Alt bør dobbelkontrolleres...blir så nervøs av å lese slike artikler...Jeg var gravid en gang før jeg fikk Emma, men mistet barnet i uke 15 og når jeg gikk med Emma i magen var jeg nervøs hele tiden og leste alt om for tidlig fødde mm. Er det bare jeg som dras til slike artikler,
Jaha, jeg gikk på blindate, min første date ever! Og det gikk BRAAAA...han var kjekkere i virkeligheten enn på bildene! (For dere som ikke er oppdatert så møtte jeg en mann på nettet, E-kontakt, og vi bestemte treff....) Det sa klikk...og jeg har sommerfugler i magen, men jeg blir jo lett forelsket så jeg skal holde meg i tøylene. Vil ta det sakte...kanskje forsøke treffe flere? Eller hva synes dere? Er så usikker på dette med dating...
Takknemlighet virker direkte på hele systemet ditt.
Kroppen din, følelsene og tankene dine faller til ro. Vibrasjonsnivået heves og du finner kontakten med hjertet ditt.
Jo mer du setter pris på deg selv og er takknemlig for det som skjer i livet ditt, jo mer hjertekontakt oppnår du.
Takknemlighet trekker deg ut fra hodets kværnende vurderinger og bedømmelser - det gir en stille glede.
Fra butikken Pachamama i Oslo.
http://radio.weblogs.com/0121664/images/20...0on%20bindi.jpg
Jeg er sliten...
Sliten av alle tankene mine i dag, og ikke minst sliten av alle klebeåndene som kommer på med som magneter når jeg er sensitiv.
Jeg kjenner det buldrer i chakraene mine. Som et lite vulkanutbrudd.
Jeg mediterer, lukker øynene og kontakter Gud. Jeg befaler han til å balansere meg. Jeg sovner inn og angsten slipper taket etter få sekunder.
Det er mektig når det kommer igjennom.
Ofte når jeg skal opp til Gud fo
