hvor oppgitt og irritert er du?...

[Gjest Gjest_Trulte_*]

HEi

Jeg har en gutt på 15 mnd som er veldig bestemt og høylytt av seg. Han har forsåvidt alltid vært en aktiv tass og har en stemme som lyder godt. I det siste har det vært mye gnåling: På stellebordet, ved på og avkledning, motarbeider oss ved tannpuss, hyler og peker på ting han vil ha, legger seg ned på gulvet og hyler mer og sparker med bein og armer. Fra vi kommer hjem fra bhg til han legger seg er det stort sett hyl og skrik hele tiden. Jeg jobber 80 prosent og den dagen jeg er hjemme, er ofte et mareritt: hyl, trass og skrik hele tiden, alle dører må låses, spytting av mat(selv om han også spiser bra) alt han ikke får til eller ikke får lov til fører umiddelbart til skriking/hyling/legge seg ned på gulvet etc...

Er dette normalt?? Jeg er lei min egen sønn og veit ikke hva jeg skal ta meg til lenger.I tillegg sitter han ALDRI rolig, kan ikke sitte og kose på fanget-er aktiv hele tiden og det er bare å løpe etter og avverge kriser og motta hyl og skrik.

[Gjest Supermimz]

Gutten holder jo på å oppdage at han er egen herre. Det finnes nok taktikker man kan gjøre for å roe ned bråket, men det er nok en del av det å vokse opp og oppdage at man er et 'selvstendig individ'.. Beklager at jeg ikke har så gode råd, men mener å ha lest mye om div ting man kan gjøre for å roe frustrasjonen til barnet.

Hvordan er han i barnehagen da ?

[Solskinnsbolla]

Gutten holder jo på å oppdage at han er egen herre. Det finnes nok taktikker man kan gjøre for å roe ned bråket, men det er nok en del av det å vokse opp og oppdage at man er et 'selvstendig individ'.. Beklager at jeg ikke har så gode råd, men mener å ha lest mye om div ting man kan gjøre for å roe frustrasjonen til barnet.

Hvordan er han i barnehagen da ?

Kunne jeg ikke få vite disse taktikkene og div ting man kan gjøre? He, he, he... I barnehagen er han mye det samme, men han er enda mer trassig og survete hjemme. Der også legger han seg ned og skriker når han vil ha ting, fins ikke tålmodig, er ikke rolig noen gang.

[Solskinnsbolla]

Kunne jeg ikke få vite disse taktikkene og div ting man kan gjøre? He, he, he... I barnehagen er han mye det samme, men han er enda mer trassig og survete hjemme. Der også legger han seg ned og skriker når han vil ha ting, fins ikke tålmodig, er ikke rolig noen gang.

Ja, det er jeg som er TS: ble ikke logget inn automatisk da jeg skreiv innlegget, derfor jeg logget meg inn som Trulte.

[Gjest Supermimz]

Jeg har desverre ikke konkrete råd til deg, men jeg er sikker på at noen andre her kan være til hjelp.. Men jeg fant denne linken her : http://www.foreldrekompetanse.no/kurs/trassalder.html De holder kurs og selger dvder rundt temaet

[Gjest imli]

Dette er ei veldig typisk oppførsel i den alderen dessverre, sjølv om det høyrtes ganske voldsomt ut hos deg.

Ein ting som alltid funkar bra her, er å avlede ungens oppmerksamheit når det står på som verst. Ellers havnar ein berre i ein kamp som varar evig. Nektar ungen f.eks å kle på seg, legger seg ned og hylar, så prøv å få han til å interessere seg for noko anna enn påkledinga, i stadet for å kjefte og krangle med ungen. Når dei er såpass små, skal det ofte lite til. "Sjå der!" og så pek på noko rimleg interessant, held ofte Gjer minst mogleg nummer utav dårleg oppførsel, og ros god oppførsel.

[Solskinnsbolla]

Jeg har desverre ikke konkrete råd til deg, men jeg er sikker på at noen andre her kan være til hjelp.. Men jeg fant denne linken her : http://www.foreldrekompetanse.no/kurs/trassalder.html De holder kurs og selger dvder rundt temaet

Takk, kikka litt på den og den ga meg inntrykk av at hans ekstreme måte å uttrykke behovene sine på kommer av at vi har vært veldig lite lydhøre og overlegne foreldre. Er det så enkelt som dette, tror dere?

[Solskinnsbolla]

Dette er ei veldig typisk oppførsel i den alderen dessverre, sjølv om det høyrtes ganske voldsomt ut hos deg.

Ein ting som alltid funkar bra her, er å avlede ungens oppmerksamheit når det står på som verst. Ellers havnar ein berre i ein kamp som varar evig. Nektar ungen f.eks å kle på seg, legger seg ned og hylar, så prøv å få han til å interessere seg for noko anna enn påkledinga, i stadet for å kjefte og krangle med ungen. Når dei er såpass små, skal det ofte lite til. "Sjå der!" og så pek på noko rimleg interessant, held ofte Gjer minst mogleg nummer utav dårleg oppførsel, og ros god oppførsel.

Ja, avleding og ros av god oppførsel har vært mer fokus i det siste-for kjefting er bare tull i alle aldre, hvertfall hvis det skal komme så hyppig som daglig...

[Gjest imli]

Kjefting hjelper dårleg i daglege situasjonar ja. Då lærar ungen seg berre å ignorere det.

[Gjest lulua]

HEi

Jeg har en gutt på 15 mnd som er veldig bestemt og høylytt av seg. Han har forsåvidt alltid vært en aktiv tass og har en stemme som lyder godt. I det siste har det vært mye gnåling: På stellebordet, ved på og avkledning, motarbeider oss ved tannpuss, hyler og peker på ting han vil ha, legger seg ned på gulvet og hyler mer og sparker med bein og armer. Fra vi kommer hjem fra bhg til han legger seg er det stort sett hyl og skrik hele tiden. Jeg jobber 80 prosent og den dagen jeg er hjemme, er ofte et mareritt: hyl, trass og skrik hele tiden, alle dører må låses, spytting av mat(selv om han også spiser bra) alt han ikke får til eller ikke får lov til fører umiddelbart til skriking/hyling/legge seg ned på gulvet etc...

Er dette normalt?? Jeg er lei min egen sønn og veit ikke hva jeg skal ta meg til lenger.I tillegg sitter han ALDRI rolig, kan ikke sitte og kose på fanget-er aktiv hele tiden og det er bare å løpe etter og avverge kriser og motta hyl og skrik.

er som å lese om sønnen min når han var i sin verste trass periode! tro meg,det er SLITSOMT! men det går over

[Gjest Gjest]

er som å lese om sønnen min når han var i sin verste trass periode! tro meg,det er SLITSOMT! men det går over

Det er faktisk ikke så enkelt som at det går over!

Det går over med riktig respons. De fleste foreldre klarer dette utmerket uten å vite hva eller hvorfor de gjør det riktig.

andre foreldre trenger faktisk hjelp til å håndtere det slik at det blir riktig.

Les deg opp, søk hjelp på helsestasjonen og i barnehagen.

[Arielle]

Hvis han ganske nettopp har begynt i barnehagen, kan dette være en reaksjon på det. Kanskje han ønsker mer oppmerksomhet hjemme?

[Furstina]

Jag märker skillnad på mina barn från vecka till vecka, ibland är de fantastiska, andra dagar är de trötta och hungriga - och gnälliga/trotsiga.

I går hade jag en treåring som "grät/gnällde" konstant i 1 timme. 3 åringen kom på att jag inte burit honom/henne från skolan 200 meter bort utan att 3 åringen fått gå själv. Då skulle vi in genom dörren och treåringen började "gråta/gnälla", ville gå tillbaka till skolan för att bli buren hem!

Vägrade gå in utan gick bortåt... när jag väl fick in treåringen var det gråt i 40 minuter till, och lite lugnt efter maten... och trött.

Andra dagar har jag det duktiga barnet som bara testar gränser, tjatar, frågar och trotsar. Vägrar lyssna, "glömmer" saker vi bett om och bara ger sura miner.

Det är faser att ta sig igenom, det är otroligt svårt när man är i det och jag är övertygad om att jag gör minst lika mycket fel som rätt.

Ljuspunkterna kommer när jag får höra från andra hur barnen uppför sig, att de är artiga, snälla, glada och trevliga att vara med. Mamma och pappa SKA testas, och alla barn får vara trötta och gnälliga (även om jag helst hade sluppit det).

Vi har haft mat som spottats, bestik som kastats, ett äldre syskon som VET att man inte får kasta saker från balkongen men som får sitt yngre syskon att göra det i stället! Bara för att förstöra för Mamma... och som blir rasande när jag blir arg på det äldre barnet som fått det yngre att göra dumheter. En 6 åring som ska flytta hemifrån och aldrig komma hem igen, som har världens sämsta och dummaste mamma!

Jag misstänker att jag bara sett början av perioder en förälder kommer uppleva.

Det uppvägs dock av att vakna av en barnhand som stryker över min panna, och barn som står brevid sängen och röst som säger "jag ÄLSKAR dig Mamma! Är det morgon nu?"

Det uppvägs av glädjen och tacksamheten de faktiskt visar, det uppvägs av att få mysa i soffan under en pledd när någon säger "du är så varm och mysig Mamma".

Lycka till. Var envis, ge inte upp.

Var konsekvent med vad som är OK och vad som inte är OK, det är en viljornas kamp som börjar.

[Solskinnsbolla]

Det er faktisk ikke så enkelt som at det går over!

Det går over med riktig respons. De fleste foreldre klarer dette utmerket uten å vite hva eller hvorfor de gjør det riktig.andre foreldre trenger faktisk hjelp til å håndtere det slik at det blir riktig.

Les deg opp, søk hjelp på helsestasjonen og i barnehagen.

Så du mener at jeg ikke kommer til å klare dette uten å vite hva eller hvorfor jeg gjorde det riktig? Er det generelt for alle foreldre at de helt bevisstløse kan holde på med oppdragelse? Ja, foruten meg da. Barnehagen er en familiebarnehage, hun er ikke pedagog-det er jeg og jeg er en bevisst og reflektert person. Senest igår snakket jeg med mannen min om hvordan vi skal oppføre oss ovenfor hans utbrudd av ulike slag. Senest idag, begynte jeg å grine straks jeg kom innenfor døren etter å ha hentet han i bhg...

[Solskinnsbolla]

Jag märker skillnad på mina barn från vecka till vecka, ibland är de fantastiska, andra dagar är de trötta och hungriga - och gnälliga/trotsiga.

I går hade jag en treåring som "grät/gnällde" konstant i 1 timme. 3 åringen kom på att jag inte burit honom/henne från skolan 200 meter bort utan att 3 åringen fått gå själv. Då skulle vi in genom dörren och treåringen började "gråta/gnälla", ville gå tillbaka till skolan för att bli buren hem!

Vägrade gå in utan gick bortåt... när jag väl fick in treåringen var det gråt i 40 minuter till, och lite lugnt efter maten... och trött.

Andra dagar har jag det duktiga barnet som bara testar gränser, tjatar, frågar och trotsar. Vägrar lyssna, "glömmer" saker vi bett om och bara ger sura miner.

Det är faser att ta sig igenom, det är otroligt svårt när man är i det och jag är övertygad om att jag gör minst lika mycket fel som rätt.

Ljuspunkterna kommer när jag får höra från andra hur barnen uppför sig, att de är artiga, snälla, glada och trevliga att vara med. Mamma och pappa SKA testas, och alla barn får vara trötta och gnälliga (även om jag helst hade sluppit det).

Vi har haft mat som spottats, bestik som kastats, ett äldre syskon som VET att man inte får kasta saker från balkongen men som får sitt yngre syskon att göra det i stället! Bara för att förstöra för Mamma... och som blir rasande när jag blir arg på det äldre barnet som fått det yngre att göra dumheter. En 6 åring som ska flytta hemifrån och aldrig komma hem igen, som har världens sämsta och dummaste mamma!

Jag misstänker att jag bara sett början av perioder en förälder kommer uppleva.

Det uppvägs dock av att vakna av en barnhand som stryker över min panna, och barn som står brevid sängen och röst som säger "jag ÄLSKAR dig Mamma! Är det morgon nu?"

Det uppvägs av glädjen och tacksamheten de faktiskt visar, det uppvägs av att få mysa i soffan under en pledd när någon säger "du är så varm och mysig Mamma".

Lycka till. Var envis, ge inte upp.

Var konsekvent med vad som är OK och vad som inte är OK, det är en viljornas kamp som börjar.

Tusen takk!

[Jens]

HEi

Jeg har en gutt på 15 mnd som er veldig bestemt og høylytt av seg. Han har forsåvidt alltid vært en aktiv tass og har en stemme som lyder godt. I det siste har det vært mye gnåling: På stellebordet, ved på og avkledning, motarbeider oss ved tannpuss, hyler og peker på ting han vil ha, legger seg ned på gulvet og hyler mer og sparker med bein og armer. Fra vi kommer hjem fra bhg til han legger seg er det stort sett hyl og skrik hele tiden. Jeg jobber 80 prosent og den dagen jeg er hjemme, er ofte et mareritt: hyl, trass og skrik hele tiden, alle dører må låses, spytting av mat(selv om han også spiser bra) alt han ikke får til eller ikke får lov til fører umiddelbart til skriking/hyling/legge seg ned på gulvet etc...

Er dette normalt?? Jeg er lei min egen sønn og veit ikke hva jeg skal ta meg til lenger.I tillegg sitter han ALDRI rolig, kan ikke sitte og kose på fanget-er aktiv hele tiden og det er bare å løpe etter og avverge kriser og motta hyl og skrik.

Høres ut som min datter i den alderen. Det gikk over av seg selv. Hang in there!!

Endret 11. mars 2010 av Jens

[Gjest Gjest_Marianne_*]

Høres ut som min datter i den alderen. Det gikk over av seg selv. Hang in there!!

Webster Stratton er en metode man kan bruke på små barn. Ville lest boka " De utrolige årene" kanskje du får noen tips

Lykke til

[Gjest Gjest]

Barn er ulike av natur. Jeg har en slik en hjemme, som ALLTID høres og skal ha oppmerksomhet. Det var ille fram til ca 5 år, så har modenheten kommet sigende. Jeg har forsøkt alle mulige metoder, men barnet har en natur som tilsir at det ønsker oppmerksomhet. Det blir lettere når man kan kommunisere bedre. Hold ut!

[Gjest Gjest_trollmor_*]

Vil og anbefal de utrolige årene, foreldre veileder boken er lett leselig og veldig nyttig.

[Gjest Gjest_Trulte_*]

Takk for tips alle!!