Hva er best?

[Gjest AnonymBruker]

Sikkert et dumt spørsmål, men må spørre likevel.

Prøver å gå ned i vekt, og ser ofte på kalori-innholdet i matvarene når jeg

handler og velger ofte det som innholder minst kcal. Men er det alltid best?

Har ingen konkrete eksempler som jeg kommer på i farten. Men hvis man f.eks. ser på

en matvare (hva som helst) som inneholder 100kcal. mer enn en annen, og så står man

der i butikken og lurer på hvem av de man skal velge - den som inneholder minst

bare pga. kcal i seg selv og ikke hvor disse kcal kommer fra.

For hvis man vil ned i vekt, er det lurest å velge den matvaren som inneholder

minst kcal? Hvis vi f.eks. sier at den med mest kcal. inneholder mer proteiner, og

den med minst inneholder mer fett og sukker.

Hva burde jeg da velge???

Dette ble litt kronglete skrevet, føler jeg, men håper dere skjønte spørsmålet, hehe.

Setter stor pris på svar

[LetThemEatCake]

Rent teoretiskt är det så enkelt, ja. Men i praktiken är det annorlunda.

Allra bäst mår kroppen av en balanserad kost. Äter man en balanserad måltid (med tillräckligt mycket fett, protein och kolhydrater) så blir man mätt och risken för att man äter för mycket är rätt liten. Det är när man börjar välja light-produkter som magen blir förvirrad. Det är väldigt lätt att man tar igen de kalorierna man sparat på ett livsmedel, genom ett annat livsmedel.

Exempel:

Du har lättyoghurt istället för vanlig yoghurt. Du blir inte lika mätt och behöver äta snart igen. Hade du ätit vanligt yoghurt hade du fått i dig kanske 100kcal extra, men hållit dig mätt längre. Med lättyoghurten äter du lätt en extra smörgås á 200kcal för att kompensera.

Förstår du?

Så det går alltså inte att bara titta på kaloriinnehållet på ett livsmedel för att gå ner i vikt. För att kaloriräknandet ska fungera ordentligt bör du alltså estimera det ungefärliga kaloriinnehållet i allt du äter. Det låter jättekrångligt, men det är inte så svårt egentligen. En vanlig lunch/middag brukar innehålla ca 500-600kcal och det bör den fortfarande göra för att du ska orka med dagen. Det är mellanmålen och snacksen som egentligen spelar någon roll för hur viktnedgången blir.

Den allra största nackdelen med lågkaloriprodukter är att man nästan alltid har tillsatt något annat för att smaken fortfarande ska vara fullvärdig. Söta produkter utan socker (lightläsk till exempel) innehåller alltid någon form av syntetiskt sötningsmedel. Fettsnåla produkter innehåller bra mycket mer förtjockningsmedel och stabiliseringsmedel än den feta varianten.

Conclusion -> Light=kemikalier, Original=naturligare

Grejen är väl den att ju naturligare mat man äter och ju mer balanserade måltider man får i sig, desto bättre fungerar kroppen. Kroppen vill ju dessutom ligga på en vikt där den mår bra, och äter man bra strävar den automatiskt efter en hälsosam vikt.

[Gjest AnonymBruker]

Takk for et godt svar Setter pris på det!

Dere andre; kom også gjerne med noen tips/råd

[Gjest AnonymBruker]

Det handler om energi inn og energi ut. Ingen næringsstoffer er i utgangspunktet spesielt fetende, det er overskuddet av energi som lagres på kroppen.

Velg den med minst kcal, du.

[Gjest AnonymBruker]

Rent isolert og prinsipielt er det slik: Velg den med minst kcal, dersom det eneste målet ditt er å bli tynnest mulig.

Det er imidlertid to punkter man definitivt bør ta i betraktning før man hiver seg på en slik tankegang:

1. Vektnedgang er èn ting - helse er noe annet (og noe mer). Det hjelper fint lite å være tynn dersom man pådrar seg mangelsykdommer eller livsstilsykdommer som følge av usunt kosthold. Det er nemlig slik at det finnes visse stoffer kroppen må ha, og det finnes de som kroppen ikke bør ha. Naturlig fett, proteiner, vitaminer og mineraler er noen eksempler på førstnevnte, mens sukker, konserveringsmiddel og transfett er eksempler på ting man bør unngå.

Jeg vil tro alle med noen år på baken, litt kunnskap i hodet (og/eller sykdomshistorie bak seg) har lært seg å sette pris på en velfungerende kropp og en god helse. På sikt er selvsagt god helse langt viktigere enn en tynn kropp (selv om direkte overvekt heller ikke er sunt, selvsagt).

Det er fullt mulig å pådra seg hjerte- og karsykdommer og diabetes selv om man er tynn!

Med andre ord: Det er tilfeller hvor det å kun tenke kalorier er direkte helseskadelig. Et produkt proppet med sukker og transfett vil være langt mer skadelig enn et alternativ som er rikere på kalorier, men har et sunnere innhold.

2. Det er fullt mulig å komme til et punkt hvor man får i seg for lite kalorier til å oppnå en effektiv vektnedgang. Kroppen har behov for en viss mengde kalorier pr dag for å klare å vedlikeholde de hundrevis av prosessene som til enhver tid finner sted. Får man i seg mindre mat enn dette minimumsnivået settes nødplanen inn. Enkelt fortalt skrur da kroppen forbrenningen ned, og begynner å tære på muskelmassen for å spare det verdifulle fettlageret så lenge som mulig.

Et for stort kaloriunderskudd er altså ikke bare farlig, det er også lite hensiktsmessig sett fra et rent vektmessig perspektiv. Et moderat kaloriunderskudd tillater at kroppen tærer på fettlageret og ikke muskelmassen. Muskelmassen ønsker man å beholde fordi den gir kroppen et stramt, ungt og sunt utseende, og fordi muskelmengde henger sammen med forbrenning.

Dersom man går ned i vekt ved å ligge i kaloriunderskudd bør man altså ha oversikt over nøyaktig hvor mye kalorier man faktisk får i seg, i stedet for å kun gå etter produkter med så lite som mulig. Det er forbausende lett å få i seg for lite mat!

[LetThemEatCake]

Rent isolert og prinsipielt er det slik: Velg den med minst kcal, dersom det eneste målet ditt er å bli tynnest mulig.

Det er imidlertid to punkter man definitivt bør ta i betraktning før man hiver seg på en slik tankegang:

1. Vektnedgang er èn ting - helse er noe annet (og noe mer). Det hjelper fint lite å være tynn dersom man pådrar seg mangelsykdommer eller livsstilsykdommer som følge av usunt kosthold. Det er nemlig slik at det finnes visse stoffer kroppen må ha, og det finnes de som kroppen ikke bør ha. Naturlig fett, proteiner, vitaminer og mineraler er noen eksempler på førstnevnte, mens sukker, konserveringsmiddel og transfett er eksempler på ting man bør unngå.

Jeg vil tro alle med noen år på baken, litt kunnskap i hodet (og/eller sykdomshistorie bak seg) har lært seg å sette pris på en velfungerende kropp og en god helse. På sikt er selvsagt god helse langt viktigere enn en tynn kropp (selv om direkte overvekt heller ikke er sunt, selvsagt).

Det er fullt mulig å pådra seg hjerte- og karsykdommer og diabetes selv om man er tynn!

Med andre ord: Det er tilfeller hvor det å kun tenke kalorier er direkte helseskadelig. Et produkt proppet med sukker og transfett vil være langt mer skadelig enn et alternativ som er rikere på kalorier, men har et sunnere innhold.

2. Det er fullt mulig å komme til et punkt hvor man får i seg for lite kalorier til å oppnå en effektiv vektnedgang. Kroppen har behov for en viss mengde kalorier pr dag for å klare å vedlikeholde de hundrevis av prosessene som til enhver tid finner sted. Får man i seg mindre mat enn dette minimumsnivået settes nødplanen inn. Enkelt fortalt skrur da kroppen forbrenningen ned, og begynner å tære på muskelmassen for å spare det verdifulle fettlageret så lenge som mulig.

Et for stort kaloriunderskudd er altså ikke bare farlig, det er også lite hensiktsmessig sett fra et rent vektmessig perspektiv. Et moderat kaloriunderskudd tillater at kroppen tærer på fettlageret og ikke muskelmassen. Muskelmassen ønsker man å beholde fordi den gir kroppen et stramt, ungt og sunt utseende, og fordi muskelmengde henger sammen med forbrenning.

Dersom man går ned i vekt ved å ligge i kaloriunderskudd bør man altså ha oversikt over nøyaktig hvor mye kalorier man faktisk får i seg, i stedet for å kun gå etter produkter med så lite som mulig. Det er forbausende lett å få i seg for lite mat!

Kunde inte ha beskrivit det bättre själv!