En dame som ser styggt etter min sønn! ×Aaargh×

[Nusseli]

Tillsammans med min 21mnd barn går jag i en "åpen barnehage", där går också en äldre kvinna och hennes 4(?)åring+ 5åring. Den här kvinnan är extremt dömmande mot de som har sina barn i barnehagen och tycker att alla barnen borde vara hemma så länge som möjligt.

Min son är väldigt aktiv och fysiskt utvecklad (han springer, hoppar, klättrar och "tar för sig". Han är inte det minsta blyg och vill gärna ta allt han ser som han vill ha. Han är inte rädd för någonting, hans smärttröskel är otroligt hög och han gråter aldrig (varken när han ramlar eller andra tar saker ifrån honom).

Den här fruktansvärda mamman ger alltid nedvärderande blickar mot honom (när hon tror ingen ser), hon suckar och skakar på hvudet åt honom.

Hon var på andra sidan rummet och jag höll på med något så hade inte möjlighet att ta det i ögonblicket heller... Det är en annan mamma som reagerat på hennes blickar också, som hon fått mot sin son som också har varit lite mer aktiv. Hennes son har lugnat sig och det är väl för han vuxit på tre månader.. Är ju ganska normalt i den åldern att de är sådana..?

Hon är den typen av mamma som inte låter sina barn göra något själv och sitter och berättar inför alla (inklusive sina barn) om hur stackars sonen är som blivit mobbad tidigare och bla bla. Inte speciellt schysst mot sonen att prata så inför honom, han blir ju ledsen och skäms. Kunde hon inte pratat enskilt om det då? Det var ju ett år sedan det hände och det borde sonen efter så lång tid vara skonad från att höra. Men hon kan mobba själv?!?! Bara för att min är mer aktiv.

Min son är för ung för att bli påverkad men det sårar och gör mig förbannad! Hur kan hon göra så? Jag har aldrig sagt något till henne om hur hon är som mamma eller hur hennes barn är. Hon får göra på sitt vis utan att jag kan med rättighet dömma henne. Vad kan jag göra?

Endret 15. mai 2012 av Nusseli

[AnonymBruker]

Prata med henne? Evt. stirra på henne, skaka på huvudet och sucka.

[Nusseli]

Prata med henne? Evt. stirra på henne, skaka på huvudet och sucka.

Jag vet inte exakt hur jag lägga fram det, i värsta fall så nektar hon bara och då blir det bara obehaglig stämmning.. Vill heller inte "ge igen med samma mynt". Jag vill inte framstå inför de andra barnen att det är så man löser en sådan situation.

När jag skulle bli mamma förberedde jag mig för mycket men inte för att veta hur jag ska tackla mammor som denna..

Jag är också rädd för att överreagera, skrika eller börja gråta av ilska om jag skulle prata med henne. Har varit mycket att tackla på kort tid så vet helt enkelt inte om jag klarar av att vara sansad nog.

Någon som upplevt något liknande..?

[Gjest "gjest"]

Enn hvis den her kjerringa har grunn til å se stygt på din sønn da?

[Nusseli]

Enn hvis den her kjerringa har grunn til å se stygt på din sønn da?

Hvilke grunner mener du er "grunn" til å se styggt på et litet barn som bare er 22måneder?

[Kittykat]

Hvis dette hadde vært meg og mitt barn ikke hadde gitt henne noen grunn til å oppføre seg som prinsessen på erten, så hadde jeg sett strengt tilbake og ristet på hodet. Ja, jeg synker ned på hennes nivå, men hvis det ikke går an å prate med henne, så forstår hun kun et språk: hennes eget.

Da får hun oppleve hvordan det er å bli sett ned på. Og hvis noen spør, så hadde jeg forklart situasjonen ganske enkelt.

Eller hvis jeg hadde vært tøff nok til det, så hadde jeg spurt henne om hvorfor hun oppfører seg sånn mot mitt barn. Åpen barnehage er for barn som også er yngre enn 4-5 år, så hvis hun mener at yngre barn ikke skal være der, så foreslår jeg at hun finner seg et annet sted og være med sin sure holdning.

Og det at andre foreldre i den åpne barnehagen reagerer på henne, forteller meg at denne moren ikke er helt god når hun oppfører seg sånn mot barn som ikke kan forsvare seg.

Mitt forslag er bare å ignorere denne moren, prate med de andre mødrene som er der og la barna leke og kose seg.

Endret 15. mai 2012 av Kittykat

[Gjest UngKalven]

Dere kvinner er rare.

[GammelKaktus]

Jeg hadde nok enten oversett dama, eller gått bort til henne å spurt henne om det var noe spesiellt siden hun ser så ofte på sønnen din.

Hvis sønnen din ikke reagerer på at hun gir han litt spesielle blikk så trenger ikke du det heller.

Hater at voksne mennesker oppfører seg slik

[Gjest imli]

Eg hadde berre latt ver og bry meg...

[AnonymBruker]

Jeg tror jeg hadde gått imellom henne og barnet når hun stirrer og se strengt på henne. Forstår godt at du synes det er utrivelig! Det er jo trossalt ditt barn hun stirrer surt på.

[Gjest ylva]

Jeg hadde snakket med dama. Det er bare å si at du føler at hun ser rart på din sønn, også kan du legge til at det er mulig du har misforstått eller noe, bare det at du følte det slik. Da kan hun ikke ta deg på det, men du får likevel sagt i fra. Og hun vil nok slutte ganske fort og føle seg ganske dum. Og om hun nekter for at hun har gjort det sier du bare at du beklager og at du kan ha misoppfattet situasjonen.

Hvis du forklarer situasjonen med ord som "jeg føler", blir det lettere for henne å ikke føle seg truet også, og du vil unngå de værste scenene.

[Aldrisur]

Sånn jeg ser det har du tre valgmuligheter.

Du kan enten snakke med henne og spørre hvorfor hun oppfører seg som hun gjør,

du kan ignorere henne, eller du kan gjøre hva jeg ville ha gjort:

Vis at du er en voksen og ansvarsbevisst mamma ved å vær søt og hyggelig overfor barnet hennes, samtidig som du viser vennlighet ved å smile også til henne.

[Calypso]

Neste gang du tar henne på fersken i å stirre sånn så bare spør du høyt om hva problemet hennes er mens du ser stygt tilbake.. hadde ikke forundret meg om hun ble litt paff da.