Når mor eller far vil låne penger av deg?

[MissStiles]

Jeg trenger litt tips og råd fra folk som har lånt penger til foreldrene sine. En av partene eller begge. Stor beløp? Lite? Fått beløpet tilbake? Etter hvor lang tid?

[Gjest Spinell]

En i familien har gjort det.

Stort beløp (etter mine begreper), som ble nedbetalt i flere rater.

De hadde skriftlig avtale med beløp, nedbetalingstid, renter og andre eventualiteter. Begge undertegnet og avtalen ble overholdt.

Jeg ville ikke anbefalt alle å gjøre dette. Det kommer an på hvordan låntakeren ellers opptrer økonomisk. Det kommer også litt an på hva låntakeren tenker å bruke pengene til. (Tenker f.eks på den tråden der en person ønsker å låne penger for å gjøre en risikoinvestering. I slike tilfeller ville jeg bedt vedkommende gå i banken.)

[flickan]

Jeg lånte 15000 til min mor for 2 år siden. Har fått igjen 5000 av de. Resten skal jeg få senere, vet ikke når. Angrer litt på at jeg lånte de til henne. Jeg sa at det ikke hastet med å få de igjen, men for å være ærlig tror jeg hun har glemt det, og jeg kvier meg for å nevne det.

[Furstina]

Jag hjälpte en förälder ur ekonomisk knipa. Bakgrunden är väl dålig koll, dåliga affärer, lite otur och att ha blivit utnyttjad själv.

Totalt var det ett lån på 100.000 SEK jag tog åt min förälder i mitt namn, han/hon blev inte ens godkänd som medlåntagare. Han/hon betalade mig ränta och nedbetalning enligt avi från kreditbolaget varje månad tills dess han/hon kunde betala av hela skulden.

Hade han/hon inte kunnat betala hade jag fått ta skulden och avbetalningarna själv, antagligen hade jag lagt in lånet i mitt bolån och brutit kontakten med personen. Lånets villkor var på tillit och vi hade inte skrivit något mer. Vi valde att lägga lånet som ett blancolån för att klart skilja det från mina bostadslån även om räntan var sämre. Den var dock avsevärt bättre än kreditkortsräntorna.

Räntorna från kreditbolaget varierade lite men jag förde bok i Excel på pengar jag fick och pengar jag betalade. Denna skickade jag till min förälder med jämna mellanrum för översikt. Skulden betalades av i en klumpsumma efter ca 2 år.

Jag gjorde det för att hindra större ekonomisk katastrof men skulle inte göra det för att bekosta en bil, semester eller liknande. Jag vet inte heller om jag skulle göra det fler gånger om problemet återkommer (vilket jag inte tror det gör då han/hon har lärt sig av erfarenheten)

---

Jag har också lånat mindre summor till min andra förälder för att täcka akuta tandläkarkostander. Dessa har betalats tillbaka på 1-2-3 månader. Vilket också var enligt avtal.

[AnonymBruker]

Jeg trenger litt tips og råd fra folk som har lånt penger til foreldrene sine. En av partene eller begge. Stor beløp? Lite? Fått beløpet tilbake? Etter hvor lang tid?

Foreldre er da ikke en gruppe aom aldri kommer i en økonomisk knipe.

Selvsagt vil jeg låne vekk,men behovet har ikke meldt seg.

Er selv forelder med barn som tjener penger,men skulle ikke kvidd meg for å spørre

[Gjest Spinell]

Foreldre er da ikke en gruppe aom aldri kommer i en økonomisk knipe.

Selvsagt vil jeg låne vekk,men behovet har ikke meldt seg.

Er selv forelder med barn som tjener penger,men skulle ikke kvidd meg for å spørre

Det synes jeg kommer an på foreldrenes økonomiske historikk.

Hadde foreldrene mine vært notoriske sløsere og håpløse med privatøkonomi ville jeg ikke lånt dem en krone. Jeg kunne gitt dem ting de trengte, men ikke gitt dem ekstra penger som jeg bare måtte anse for tapt.

[AnonymBruker]

Jeg også synes det er viktig å se på den økonomiske historikken til foreldrene. Jeg har en venninne som er blind på sine foreldres feil, som har lånt masse penger til sin håpløse mor uten å få noe tilbake. Selv ville jeg ikke nøle med å låne penger til min mor (hadde jeg hatt penger da.), da hun er av den typen som aldri ville tenkt på å låne penger hun ikke hadde hatt mulighet til å betale tilbake.

[Hvitdrøm]

Akkurat det vet jeg at jeg aldri må gjøre, og det synes jeg er en god følelse. Vet også at om mamma og pappa, mot formodning skulle komme i uføre, så hadde de valgt alle andre utveier enn å spørre meg om lån. Som mamma sa, da tanta mi spurte kusina mi om privatlån; man bekymrer ikke barna sine med sånt. Greit nok hvis barna sitter godt i det, men selv de som tjener bra i dag, har jo huslån og andre høye, løpende utgifter.

[MissStiles]

Takk for alle råd og erfaringer.

Jeg ser også på det som feil at mor/far spør barna sine om å låne penger. Selvom er jeg ikke en person som har supergod råd. Jeg klarer meg selv.

Når det er en mor/far som man ikke har kontakt med og ikke kjenner så veldig godt, (av flere grunner) og ikke har den beste økonomiske sansen - er det en god grunn til å si NEI. Ikke sant?

[Hvitdrøm]

Takk for alle råd og erfaringer.

Jeg ser også på det som feil at mor/far spør barna sine om å låne penger. Selvom er jeg ikke en person som har supergod råd. Jeg klarer meg selv.

Når det er en mor/far som man ikke har kontakt med og ikke kjenner så veldig godt, (av flere grunner) og ikke har den beste økonomiske sansen - er det en god grunn til å si NEI. Ikke sant?

Selvfølgelig. Jeg synes faktisk det er ganske frekt å spørre et barn man knapt har kontakt med om sånt. Husk at det er dine penger, og at du gjør som du ønsker med dem. Hvis vedkommende er en god forelder, betyr det ingenting for relasjonen. Følelser og økonomi er to helt ulike ting.

Klem

[Gjest Lille-pus]

Når det er en mor/far som man ikke har kontakt med og ikke kjenner så veldig godt, (av flere grunner) og ikke har den beste økonomiske sansen - er det en god grunn til å si NEI. Ikke sant?

I min verden er den kombinasjonen en meget god grunn til å "holde igjen" ja.

[Gjest Passing by]

Takk for alle råd og erfaringer.

Jeg ser også på det som feil at mor/far spør barna sine om å låne penger. Selvom er jeg ikke en person som har supergod råd. Jeg klarer meg selv.

Når det er en mor/far som man ikke har kontakt med og ikke kjenner så veldig godt, (av flere grunner) og ikke har den beste økonomiske sansen - er det en god grunn til å si NEI. Ikke sant?

Ja, det syns jeg. Det blir noe annet hvis det skulle være mine foreldre som har styr på økonomien og som alltid har klart seg selv. Hvis de plutselig skulle komme i en økonomisk krise så hadde jeg stilt opp, de hjalp meg i en vanskelig periode.

[Alvina]

Takk for alle råd og erfaringer.

Jeg ser også på det som feil at mor/far spør barna sine om å låne penger. Selvom er jeg ikke en person som har supergod råd. Jeg klarer meg selv.

Når det er en mor/far som man ikke har kontakt med og ikke kjenner så veldig godt, (av flere grunner) og ikke har den beste økonomiske sansen - er det en god grunn til å si NEI. Ikke sant?

Det er merkelig og unaturlig at barn må låne foreldrene penger. Selv om jeg heller ville stått i suppekø før jeg spurte barna mine om å låne, har tanken falt meg, at hvis de tjener penger eller vinner i spill, da tror jeg det drypper litt på klokkeren også. Men jeg regner ikke med det, og ville hatt vaskeligheter med å ta i mot alt annet enn ..eh, en stor sum.

Jeg har en innstilling til lån mellom private personer, og det er at det du ikke har råd til å gi bort, skal du heller ikke låne bort.

[Sophie-Ann]

Jeg hadde ikke stusset over å låne bort/gi vekk penger til mine foreldre. De har stilt opp for meg i alle år, og det skulle bare mangle hvis de plutselig trengte hjelp.

[Alvina]

Jeg hadde ikke stusset over å låne bort/gi vekk penger til mine foreldre. De har stilt opp for meg i alle år, og det skulle bare mangle hvis de plutselig trengte hjelp.

Enig.

[Furstina]

Takk for alle råd og erfaringer.

Jeg ser også på det som feil at mor/far spør barna sine om å låne penger. Selvom er jeg ikke en person som har supergod råd. Jeg klarer meg selv.

Når det er en mor/far som man ikke har kontakt med og ikke kjenner så veldig godt, (av flere grunner) og ikke har den beste økonomiske sansen - er det en god grunn til å si NEI. Ikke sant?

Helt klart en mycket god grund till att säga NEI.

Klart jag ställer upp för vänner eller familj som kan behöva hjälp och jag hoppas att jag om det krisar ska kunna få samma sak. Jag har hjälpt en väninna med boende efter separation, och förälder med pengar. I dag är jag mer uppbunden ekonomiskt och på andra sätt med hus och familj med barn så jag vet inte om jag skulle kunna göra samma sak själv.

Bara som en kommentar så är det för mig otänkbart att fråga mina föräldrar om lån, sedan jag flyttade hemifrån har jag inte sett på det som en möjlighet. Jag vet faktiskt inte om de varken har möjlighet eller skulle ge lån om det behövdes.

Situationen är olika i olika familjer på hur mycket föräldrar ställer upp med både tid, "arbete" och pengar för sina barn och barnbarn. Just a fact.

Ju mindre de bjuder på umgänge eller intresse, desto mindre är min vilja att ställa upp tillbaka. Och omvänt... ställer de upp mycket, är jag också villig att ställa upp tillbaka.