Gutt på snart tre år

[Kveita]

Hei!

Vår turbogutt blir 3 år i mars.

Han tester grenser som aldri før... Vi blir til tider ganske frustrerte!

- tar han noe han ikke har lov å røre å kan du være sikker på at når vi oppdager det så kaster han det langt bortover gulvet.

Så jeg tenkte at dere har sikkert noen gode råd å komme med!

- Grense setting

- hvordan si nei det er ikke lov!

- få han til å høre etter, uten å bli sint?

- pluss pluss

Alle må gjærne skrive sin komentar! Vi lever i et fritt land..

[Ottine]

Nå var vi ganske heldige med poden vår, tror jeg - han er utrolig aktiv dagen gjennom, og har sterk vilje - men vi kom gjennom trassperioden ganske greit.

Mitt beste råd er å være en tydelig voksen og være konsekvent. De voksne bestemmer, punktum. Vi har egentlig ikke "ørten" regler, men det er ingen tvil om hvem som bestemmer hos oss.

Man kan ikke alltid unngå litt sinne... Et barn i trassalder er jo ikke helt enig i slike bestemmelser. Vi prøver å ikke være så sinte selv,men heller bestemte. Gjerne gjenta: "Nei er nei. Det hjelper lite å skrike/hyle/gråte - du får ikke lov".

"Jeg sa du skulle legge fra deg (feks) saksa. Legg fra deg saksa".

"Hvis du ikke legger den fra deg så tar jeg den fra deg".

Vi forklarer ofte. "Hvis du slår lillesøster så blir vi sinte for det er ikke lov å slå. Lillesøster blir lei seg ogfår vondt. Hvis du slår mer så må du sitte ei stund på stolen på kjøkkenet."

Men som sagt er det lite konflikter hos oss - det skal bli mer spennende å se når vesla kommer i trassalderen...

Og av og til sprekker jeg totalt - og klarer IKKE verken å forklare eller være behersket - og det tror jeg er HELT GREIT for unger å oppleve en gang i blant også.

[la Flaca]

Badet er løsningen her i huset. Det begynte med at størstemann fikk en lillebror (da var hun 1,5) som ble så redd hvis hun hylte og slo seg vrang. Dermed ble hun plassert på badet i gangen, med åpen dør, til hun var rolig igjen. En mild time-out altså. Det fungerte så bra at vi har brukt badet siden. Det er liksom ikke noe annet som foregår der, og hun vår litt fri fra resten av familien og får "trollet" ut av systemet.

Hvis hun gjør noe galt får hun en eller to advarsler slik at hun har mulighet til å rette opp skaden (med mindre det er noe ille, som i kveld da hun klorte lillebror uten forvarsel). Gir hun seg ikke bæres hun på badet, eller går selv. Vi eller hun lukker døra, og hun står der inne og vræler ut sinne og frustrasjon. Barn må jo få lov til å være sinte også. Etter et lite øyeblikk kommer hun ut igjen, når hun er klar for å være snill jente, og da legger vi vekt på at alle skal være glade og positive. Så snakker vi kort om at hun måtte på badet og at nå kan hun si unnskyld. (avhengig av hva det var). Hvis hun fortsatt ikke har lært må hun inn på badet igjen. Enkelte middager har hun åkt inn på badet 5-6 ganger, men heller det enn en unge som sitter og hiver mat i gulvet for å proveosere. Hun lærer jo.

Vi har også hatt "familiemøter" på badet etter vanskelige episoder der vi snakker om regler, hvordan vi oppfører oss under bilkjøring, i butikken osv. Da sitter hun på badekarkanten, og jeg setter meg på huk og så prater vi rolig om ting som er problematiske. Det fungerer helt supert og jeg føler at hun virkelig lytter i den settingen.

Jeg tror det er viktig vise ungene at det er ok å bli sint og sur, og til og med greit å gjøre ting som ikke er lov, (i den forstand at man ikke flyr i taket). Men at mamma ikke nødvendigvis syns det er så stas å være i nærheten når det gaules, og det får konsekvenser når regler brytes.

Inndragning av smokk er forresten også effektivt.

[Furstina]

Vi har en pojke på precis 3 år.

Att vara konsekvent är A och O.

Belöning och straff i form av TV, musik, upplevelser eller annat.

En sak som är viktigt är att varsla i tid. Om vi ska gå till dagis, mormor ska gå hem, det är dags att gå i säng eller något annat så pratar vi alltid om det FÖRE. "Snart är det dags att ..." så han också vet och vi inte bara drar honom från det som är skoj - för DÅ blir det protester.

Så gäller det att vara sträng och konsekvent.

"Om jag ser dig uppe ur sängen en gång till tar vi bort CD-spelaren för i kväll..."

och sen GÖRA det.

Ibland blir jag "glad" när jag får ge en konsekvens för jag vet att han lär sig av det. En dag när han stängde av datorn för mig, kastade fjärrkontrollen i golvet och spottade så sa jag (han var varnad innan): Nu blir det inget besök på lekplatsen - jag kan inte gå dit med dig om du inte lyssnar på mig.

Så gjorde vi ärenden i stället. Och det minns han.

Något annat vi tycker är viktigt är att han äter bra och regelbundet för att ha energi. Är han hungrig före middagsdags blir det ofta gråtande protester, är det allt för sen och han är övertrött lika så.

För att lyssna sätter vi oss ner i hans höjd och pratar... är han superarg tar jag honom i famnen och håller kvar samtidigt som jag säger: "När du är lugn släpper jag, då ska vi prata... "

Han har redan lärt sig att man måste fråga FÖRST annars blir det automatiskt nej. "Mamma, får jag sitta framför pappas dator?" kan ge både ja och nej. Sätter han på datorn blir det ingen dator alls.

man måste också komma ihåg att rosa honom när han är duktig. När han frågar snällt, när han är glad, när han städar, när han gör som mamma säger, och så vidare.

jag tycker det funkar ganska bra... men visst har vi våra duster, särskilt jag blir testad och prövad. Och tålamodet är inte alltid där... särskilt inte med en ny bebis i huset och allt vad det kan innebära.

[minemor]

Jeg tror man må unngå fokusering på negativ oppmerksomhet... dvs hvis han hiver ting og du reagerer med å bli sint, så får han jo oppmerksomheten han ønsker, bare at den er negativ.. da er det bedre og av og til overse eller heller skryte av ting han gjør som er positive