Er det mer alvorlig å gifte seg enn å få barn.

[Lorelai80]

Har lest litt på diverse forum og har fått det inntrykk at noen synes det er mer alvorlig å gifte seg, enn å bli mor? De uttaler at de prøver å få barn, men de vil ikke gifte seg enda. Det er de ikke klar for! Da kritiserer jeg ikke de som velger å være samboere. Jeg er selv samboer men skal gifte meg om noen uker. Vi bruker ikke prevensjon lenger og lar naturen gå sin gang.

Men det jeg tenker er at når en gifter seg har en "returmulighet" ( skilsmisse) Håper at det ikke skjer for noen her inne. Men dersom en får barn har en ansvar for dette livet i mange år fremover. En kan liksom ikke bare levere barnet tilbake til storken og si at en ikke var helt fornøyd!

Hva synes dere?

[turvid]

For meg var det å få barn mye mere alvorlig enn det å gifte seg. Men jeg ville jo gjerne giftes da, så snart jeg fikk barn

[gla]

Å gifte seg medfører en masse løfter som en ikke sikkert kan holde . Dessuten koster det masse penger hvis en vil ha et skikkelig bryllup (en gjør det jo bare en gang)

Å få barn er en ting en ikke kan angre på :fy:

Svar på spørsmålet må være at det er alvorligst å få barn, og helt unødvendig å gifte seg

[Gjest Laila]

Jøje meg .... er det virkelig noen som mener det, altså?? jaja, jeg har oppdratt 2 barn alene - de er nå i 20-årsalderen - og jeg har jammen stått på........forsaket utrolig mye, men de er blitt to flotte ungdommer, så da er det bryet verdt.

Gifte seg?? hm.....det er vel det man føler i hjertet sitt som betyr mest - ikke seremonien, gjestene, gavene og all ståheien rundt, eller?? Synes at mange her inne på KG har et utrolig umodent og romantisk syn på det å gifte seg......... :-?

[Tusenfryd]

Jeg har hørt det samme av venner i 10 år nå. Jeg har alltid reagert på det og spurt og bedt om svar, argumentert etc. Har egentlig aldri blitt noe klokere, annet enn at å gifte seg - nei, aldri! Så farlig å binde seg til ett menneske. Barn, ja, tusen takk, å så søte...

De jeg har hørt det av, er i dag gift, og har barn. Så disse har vel blitt voksne. Men såpass må man da også forvente av mennesker i 30-årene som har et par barn, at de kommer over barnslige nykker.

For at det har vært det, mener jeg bestemt. Det er nemlig ingen som har klart å si at "vi synes ikke det er nødvendig å gifte seg og velger å være samboere" - men rett og slett at de ikke vil binde seg.

[Gjest Hilde K S]

Synes dette er to så forskjellige ting at det ikke går an å sammenligne eller finne "det viktigste eller beste".

Det går an å være gift uten barn og ha barn uten å være gift !

[Furstina]

Har lest litt på diverse forum og har fått det inntrykk at noen synes det er mer alvorlig å gifte seg, enn å bli mor? De uttaler at de prøver å få barn, men de vil ikke gifte seg enda. Det er de ikke klar for!  

[...]

Hva synes dere?

Jag tycker att det är mer allvarligt att skaffa barn tillsammans, det är ett liv man tar ansvar för. Ett äktenskap kan ge en juridisk och rättslig trygghet för både föräldrar och barn.

Ett äktenskap MÅSTE inte kosta en massa pengar och vara oerhört stort. Det är ett gigantiskt bröllop som kostar, en stor fest och en stilig middag som kostar. Att gifta er, elle vara redo för att lova varandra kärlek och trohet tycker jag är något som borde ligga till grund och finnas med i förhållandet innan man sätter ett nytt liv till världen. Att uppfostra och försörja ett barn kostar också pengar, tar tid och kräver löften och "leverans" i många år.

Missförstå mig nu inte... jag ser inte ner på sambor som skaffar barn, eller på ensamstående mödrar, eller skilda par. De allra flesta tar stort ansvar och gör ett mycket bra "jobb" med sina barn.

Jag undrar precis som 01022003 hur man kan var redo att skaffa barn, men inte vill binda sig, eller är redo att ge varandra äktenskapslöften.

[Gjest Lea]

Jeg er sikkert en av dem du har lest innleggene til.

Vi er bare samboere, jeg har ikke lyst til å gifte meg.

Men hvis jeg blir gravid er det ikke noe problem å sette et barn til verden.

Jeg er ikke ute etter noen angrefrist. Jeg vil leve resten av livet sammen med min samboer, men ikke nødvendigvis gifte meg.

Ser ikke helt poenget med å gifte seg jeg.

Kanskje for de som har en drøm om å stå hvit brud, ha en fest for familien osv. Slik ting har jeg aldri ønsket meg.

Det har heller ikke noe med penger å gjøre.

Vi har rett og slett ikke lyst til å gifte oss, ha et bryllup osv.

Et barn har det da ikke noe bedre hos gifte foreldre enn hos foreldre som er samboere?

Og det er ikke noen enkel sak å få et barn. Forholdet skal være stabilt og tåle mye.

Var dette litt oppklarende, eller ble det bare rot?

[Tusenfryd]

Forskjellen ligger i årsaken til at man ikke vil gifte seg.

At noen vil være samboere og synes det er greit, er helt ok for meg.

Men når synes forpliktelsen blir for stor ved å gifte seg, men at det er greit å få barn, det er den jeg ikke er helt med på.

[Furstina]

Lea: Jag förstår vad du säger och respekterar det till fullo.

Som föräldrar till ett barn tror jag både sambos, gifta och homusexuella är bra föräldrar, det har inte med själva äktenskapet att göra, där håller jag helt och hållet med dig.

Og det er ikke noen enkel sak å få et barn. Forholdet skal være stabilt og tåle mye.

Ibland kan jag bli lite rätt (för barnets skull) när man hör uttalanden i stil med "Vi funderade på att göra slut men valde att skaffa barn i stället". Det tycker jag låter galet...

I Sverige är det dock flera skillnader på att vara gift och sambo, jag vet att det är liknade i Norge men kan inte svara exakt på alla punkter. Jag vill inte övertyga dig om att du bör gifta dig, bara förklara några skillnader som jag tycker är viktiga.

Gifta ärver varandra. (Det kan till viss del ordnas via testamente för sambor) I Sverige utgår från årskiftet ingen arvsskatt när makar eller barn ärver varandra, en sambo som ärver betala på arvet.

Om två sambos köper hus tillsammans och inte skriver testamenten och samboavtal och en av er dör, ärver hans/hennes barn (el. föräldrar om barn saknas) hälften av ert hus och hem samt alla hans/hennes pengar. Det är en risk.

Gifta förändrar får automatiskt gemensam vårdnad om barn, en far som är sambo måste ansöka om vårdnad och båda föräldrarna blir utfrågade om det finns tviviel kring fadersskap ("är ni säkra på att han är far")

Änkor och änkemän får en viss änkepension om deras make/maka dör innan dem, exakta regler på detta vet jag inte men det finns flera exempel på när den som lever kvar efter ett sambo förhållande inte får samma stöd av staten.

Det finns säkert gott om andra exempel, lagstiftningen i Sverige (och säkert i Norge) är fortfarande på många punkter byggt på en trygghet kring äktenskapet även om rättigheterna uttökas för sambos.

Att få barn är stort. Mycket stort och bland det viktigaste som sker i ens liv.

Att finna en man/kvinna att älska är också stort, att bli älskad tillbaka är ännu större.

Äktenskapet är för mig bara ett sätt att bekräfta och vår stora kärlek.

[Gjest Liten]

Forskjellen ligger i årsaken til at man ikke  vil gifte seg.

At noen vil være samboere og synes det er greit, er helt ok for meg.

Men når synes forpliktelsen blir for stor ved å gifte seg, men at det er greit å få barn, det er den jeg ikke er helt med på.

tusenfryd, når begynte du å lese tankene mine??

[Lorelai80]

Forskjellen ligger i årsaken til at man ikke vil gifte seg.

At noen vil være samboere og synes det er greit, er helt ok for meg.

Men når synes forpliktelsen blir for stor ved å gifte seg, men at det er greit å få barn, det er den jeg ikke er helt med på.

_________________

Tusenfryd

Du skriver akkurat slik jeg tenkte!!

[Gjest Lea]

Jeg vet om disse fordelene med å være gift.

Vi har derfor fikset og ordnet slik at vi arver hverandre. Dvs. vi har en forsikring som gjør at han får slettet 1 mill. av felles gjeld om jeg dør og han arver også min del av huset. (Omvendt også selvfølgelig).

Jeg synes at det blir helt feil å gifte seg av økonomiske grunner (altså økonomiske fordeler).

[Gjest Diva]

Forskjellen ligger i årsaken til at man ikke vil gifte seg.  

At noen vil være samboere og synes det er greit, er helt ok for meg.  

Men når synes forpliktelsen blir for stor ved å gifte seg, men at det er greit å få barn, det er den jeg ikke er helt med på.

_________________

Tusenfryd  

Du skriver akkurat slik jeg tenkte!!

Helt enig jeg også!

Bra sagt :D

[Gjest Kira]

Jeg ville aldri i verden giftet meg. Skjønner ikke helt vitsen i det. Og som gla sa. Å gifte seg medfører en masse løfter som en ikke sikkert kan holde. Men det å få barn er også en ganske alvorlig sak. Barnet har man "hele livet" uansett. Er vel mer alvorlig å få barn, enn å gifte seg.

- Miamor

[Mathias]

Er det i det hele tatt noe som ER mer alvorlig enn å skape, ta vare på, påvirke og forvalte et menneskeliv???

Jeg synes det er helt absurd at en kan få barn når en er 16, men ikke kjøre bil, røyke, drikke, stemme osv....

En har liv og sjebne i sine hender som foreldre, det er større enn det aller meste her i livet....

[monja]

Det er mye mer alvorlig å skaffe barn enn å gifte seg, men siden vi gjerne vil gifte oss velger vi å gjøre det før det kommer barn. De fleste i vår omgangskrets er samboere, og noen av dem har barn. De er da definitivt ikke verre foreldre enn gifte par.

Jeg er enig i at det er hårreisende at man kan føde barn når man er 16, men ikke er å regne som "voksen" før man er 18.......selv om dette ikke lar seg styre er det noe som ikke passer inn her....

[Gjest Esmeralda]

Lea- håper du er klar over at samboere som arver hverandre, må betale arveavgift til staten! Uten at jeg skal si det helt sikkert, mener jeg å ha lest at denne er på 30%. Det er derfor ikke nok å ha livsforsikring som dekker gjelden, man må også ha nok forsikring til å kunne betale arveavgiften.

[Gjest Lea]

Ja, det vet jeg, men den smellen får man vel ta.

Men må betale arveavgift på arv fra f.eks foreldre også, hvis den overstiger 200000 (mener jeg å huske).

Ingen av oss har formue utenom huset uansett...

Synes slett ikke at man skal gifte seg av slike grunner!

[Gjest Lea]

De riktige satsene er:

Under 250000: Ingen arveavgift uansett hvem som arver.

Av de neste 300000: 8% til barn, fosterbarn og foreldre, 10% til andre.

Av beløp høyere enn 300000: 20% til barn, fosterbarn og foreldre, 30% til andre.

http://www.skatteetaten.no/personer/Arveav...ticleID=1491063

Det ble i år også vedtatt en lovendring som gir samboere med felles barn de samme rettighetene som ektefeller.