Yrkesretta attføring

[Pepsan]

Hejsann!

Jag har varit sjukskriven i snart ett år nu. Sa upp min førra stællning som butikschef på ett større svenskt føretag efter lång tid med rygg och nakkesmærtor och i samråd med min lækare. Ær helt klar øver att jag egentligen borde sjukskrivit meg i tjensten, då den var en stor del av orsaken, men dette gjorde jag tyværr alltså inte...

Samtidigt flyttade jag och min sambo till "landet". Idylliskt och fint, speciellt på sommaren, men utan bil, vænner i nærheten osv, snakka om isolasjon!!Ska gjøra detta så kort som møjligt....Fick kjæmpa som f før att få några penger alls, trots att jag sagt upp pga arbetsskada. Tog 8mån føre jag fikk pengar...Sen kom ångesten...Ska inte berætta mitt livs historia (inte sånn med en gång iallafall...)men fikk stora problem, ær hos lækare en gång i månaden, tar medesiner osv.

Iallafall, søkte om yattføring. Visste inte helt vad det var men hadde førstått att man med hjælp av det, dem, kunde få ett jobb som tilsvaret det man haft førr.Min "karriær" har varit innom butikk, vilket jag inte kan jobba med mer pga rygg/nakke.Sååå jag tænkte att jag skulle få meg en slags kontorjobb, regnskap eller nåt eftersom jag har endel erfaring från det men inte nog.

Problemet och saken ær den att jag fick innvilget yrkesrettett attføring pga sjukdomshistoria, men..føre jag fick gjort en plan med min saksbehandler i aetat så såg jag en jobb jag søkte på. Jag har också flyttat mer sentralt før att få mer møjligheter. Søkte som sagt på denna jobben, vilket jag sa till aetat. Fikk då til svar att jag skulle komma tillbaka nær jag visste mer ang jobbet och att vi då skulle diskutera om hvorvidt jag behøvde yattføring eller inte...

Hmmmm...fikk inte jobbet pga att jag var ØVERKVALIFISERAD, lønen var 100tusen mindre enn jag haft førr. Dem ville ha nån før flera år och fattade att jag bara ville ta det mens jag søkte på nåt annat. Jag kan jobba på Kiwi jag alltså, vill gjærna ha en normal vardag igjen, men jag har liksom jobbat meg upp till ett visst nivå och vill inte bli nøjd føre jag ær der igjen...Ær det dumt tænkt?

Ok, om jag var "vanlig" arbetssøkare, men meningen med yattføring ær vel i prinsipp att få hjælp till att komma tillbaka dær man slapp??

Hursomhelst, pga att jag var ærlig om att jag hittat en jobb som kunde vara inressant och søkte på den så ska det nu tas en ny vurdering på om jag verkligen behøver yattføring. Tycker att det blir så dumt...tog mod till meg och søkte på nåt..fick nej och så skal det betegnas som en "friskemelding"!?

Det blev långt det hær, hoppas att det kommer fram vad jag menar...

Synspunkter??

[Gjest Anonymous]

Det er jo ikke merkelig at du fikk problemer med psyken etter ett år snart sykemeldt! Har selv snart vært borte fra jobb 3/4 år pga. depresjon, var usatt for veldig dårlig arb.miljø og kroppen taklet ikke mer. Den bare stoppet.

Men uansett; det er mange som tror det er deilig å være hjemme så lenge, men de kunne ikke tatt mer feil. Å være hjemme så lenge har i mitt tilfelle gjort at jeg også ble isolert, og veldig ensom! Skal nå også som deg søke om yrkesrettet attføring, og er veldig spent på det. Gruer meg selvfølgelig veldig til å bli "vurdert" :-? Men jeg ønsker å komme meg vidre i livet, komme meg ovenpå igjen og dette er nok veien for meg.

Synes det er positivt at du tar tak i tingene selv og at du har øynene åpne for nye muligheter. Hvis du får reaksjoner på at du søkte jobb på egenhånd, kan du fortelle om den desperasjonen man gjerne føler når man har vært lenge sykemeldt og hvor lang tid systemet bruker på å hjelpe deg tilbake i arb.livet. Man prøver alt for å komme igang igjen :-)

Ønsker deg lykke til

[lillesky]

Jeg synes du bør søke yrkesrettet attføring, og få deg en helt annen jobb enn butikkyrket. Vet selv hvor hardt det er...

Ved yrkesrettet attføring skal man få hjelp til å få et nytt yrke man kan trives i, men man kan også få hjelp til arbeidstrening for å komme tilbake til arbeidslivet.

Lykke til dere begge to iallefall.

Er også sykmeldt pga depresjon, og har søkt yrkesrettet attføring og er veldig spent, men også skremt...

Jeg har snakket litt med folk, for jeg trodde også at folk "misunte" meg som var hjemme. Men det gjør de ikke. Jeg kunne mye mer tenke meg å være frisk og ute i arbeid enn å være syk.

[Pepsan]

Hej och tack før svar!

La ut en ny tråd under karriær och utbildning, føre jag såg era svar.. :oops:

Hoppas att det går bra med er och era søknader!

Se på min andra tråd, undrar øver vad ni har før handlingsplan/tilltak? (om ni fått søknaderna innvilgade æn då...tog ganska lång tid før mig och har fortfarande inte kommit igång med något).

Vad ær det Du menar ska till før att Du ska komma dig ut i jobb så fort som møjligt? Vad har du før planer?

Ja, det ær klart att det finns några som førsøker utnyttja systemet,men tack och lov så har reglerna skjærpts, så det ær inte bara bara att få en sjukskrivning, det ska det inte va heller, men som butiksschef har jag upplevt att annstællda fått sjukskrivning i hytt och pine. Detta blev en lång mening...

Ibland kan man behøva en sjukskrivning æven om man inte ær sååå dålig, men det jag vill fram till ær att med høga tal på sjukskrivna och mycket prat om folk som gått i væggen och ær deprimerade, så har detta liksom blitt en fluga, om ni førstår vad jag menar (vet inte hur jag ska sæga det på norska).

Du som skrev innlægget øver, såå bra att din omgivning førstår dig!Var tacksam før det!

Før min del så har jag alltid varit ett arbetsjærn, men haft migræn sen barnsben vilket resulterat i några halva ovh hela sjukdagar hær och dær. Många førstår inte detta, spesiellt de som inte ens har huvudværk sjælva..

Oansett,før mig, att va i en situation som denna, inte i jobb och som det ser ut nu, en ganska lång væg tillbaka, så drar jag mig omedvetetbort från mina vænner osv før att jag kjænner mig "liten". Många av mina vænner har jag lært kjænna gjenom jobb.

Min nærmaste familj støttar mig, dem kjænner mig inn och ut men umgångskrets har svårt att førstå, eller så ær det bara jag som kjænner att jag misslyckats eller inte duger.

Ingen kul situasjon, lång væg tillbaka men, en god bit på vægen iallafall

Hoppas ni skriver och berættar hur det går med er!