Gå til innhold

Er de døde blant oss?


AnonymBruker

Anbefalte innlegg

AnonymBruker

Har hørt flere som har mistet en av sine kjære,føler et nærvr. Meg selv inkludert.

I begynnelsen følte jeg et sånn nærvær.

Tror du de døde er blant oss? Tror du de følger med?

Eller er det virkelig helt slutt ved døden? Tvilen har komt til meg. Jeg har alltid trodd på liv etter døden,men ...................

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Fortsetter under...

Har hørt flere som har mistet en av sine kjære,føler et nærvr. Meg selv inkludert.

I begynnelsen følte jeg et sånn nærvær.

Tror du de døde er blant oss? Tror du de følger med?

Eller er det virkelig helt slutt ved døden? Tvilen har komt til meg. Jeg har alltid trodd på liv etter døden,men ...................

Jeg tror det er helt slutt. Men allikevel kan du holde det de har etterlatt seg og lært deg i tankene dine. :)

Lenke til kommentar
Del på andre sider

AnonymBruker

Ja jeg tror på ånder. Det viktigste er at du tror på det som føles rett for deg TS. :) Jeg har flere ganger drømt om avdøde i mine drømmer, og de har hatt beskjeder til meg. Feks min bestemor. Det er vel ikke et bevis, men det føles rett for meg.

  • Liker 2
Lenke til kommentar
Del på andre sider

AnonymBruker

Ja jeg tror på ånder. Det viktigste er at du tror på det som føles rett for deg TS. :) Jeg har flere ganger drømt om avdøde i mine drømmer, og de har hatt beskjeder til meg. Feks min bestemor. Det er vel ikke et bevis, men det føles rett for meg.

Jeg har trodd,men beg. å tvile. Har trodd at de du var glad i holder et øye med oss.

Vil ikke tro at bare plutselig,så kan alt være over.

Da tenker jeg på hun Lisa Williams....hvordan kan hun vite mye om avdøde,om det ikke er en kontakt?

  • Liker 1
Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest Adriane

Jeg vet ikke riktig hva jeg skal tro. Jeg ønsker å tro at de er rundt oss, men det er vel mest fordi man ikke orker tanken på at de virkelig er helt borte, tror jeg. Men så tenker jeg også at så lenge vi tenker på de, husker de, tar vare på gode minner og gode følelser, så blir de jo aldri helt borte uansett. De lever på en måte videre gjennom oss, våre minner, våre historier og vår kjærlighet til dem. Så for min del, så vet jeg rett og slett ikke. Kanskje er de rundt oss, kanskje ikke. Føler at det blir litt som å tro på Gud eller ikke. Ingen kan bevise verken at han eksisterer, eller at han ikke eksisterer. Så må det være opp til hver enkelt hva man velger å tro selv - både når det gjelder Gud, og hvorvidt de vi har mistet fremdeles er med oss.

  • Liker 3
Lenke til kommentar
Del på andre sider

Annonse

Ja! De døde er blant oss. Alle vil kunne kjenne nærværet og få beskjeder fra den andre siden om man er åpen og tilgjengelig for det. De kommer innom oss av og til for å sjekke at vi har det bra. Og de kjenner sin besøkelsestid- de kommer ikke når vi ikke ønsker det :rodme:

Det første halve året etter de har gått videre, er de spesielt nærværende. Du kan kjenne det som frysninger/ en slags kulde, eller bare et godt nærvær, som om noen holder deg i hånda, stryker deg på kinnet eller ønsker at du skal ha det bra :kose:

Det beste man kan gjøre når man mister noen er å ha det så bra som mulig- de som går videre har det nemlig veldig bra, eller som lisa williams sier: They are having a party over there!! :danser:

  • Liker 2
Lenke til kommentar
Del på andre sider

Jeg vet hva som føles rett for meg, og det er at de døde er rundt oss og passer på oss. Jeg har vært i kontakt med et medium, og det er helt umulig at hun kunne vite det hun fortalte uten at noen på den andre siden fortalte det til henne. Det er ikke mulig at hun klarte å gjette seg til de tingene.

Jeg har også opplevd ting selv, som har gitt meg bekreftelse på at de er rundt meg. Det er godt å føle nærveret deres, selv om de ikke er her fysisk. Det er ikke dermed sagt at jeg ikke savner de, for det gjør jeg. Skulle gitt hva som helst for å få de tilbake, men det vet jeg ikke går. Får bare vente til min tid er over, så vet jeg at vi treffes igjen.

Har hatt mine tvil av og til, omd et er hodet som spiller meg et puss, men nå vet jeg hva jeg føler og det er rett for meg

  • Liker 1
Lenke til kommentar
Del på andre sider

Gjest UngKalven

Det er mye som tyder på at mange ikke forsvinner helt selv om de dør. Uansett kan ingen av oss vite om det ene eller andre er riktig.

  • Liker 1
Lenke til kommentar
Del på andre sider

Man kan ikke bare bestemme seg for at virkeligheten er slik man ønsker den skal være, selv om det føles mest trøstende.

Når man dør vil også de elektriske impulsene i hjernen vår dø. Disse kan ikke sveve rundt og leke spøkelser...

  • Liker 4
Lenke til kommentar
Del på andre sider

De er runt oss, ibland då och då... :) Jag fick ett halsband av mamma innan hon dog, på dödsbädden. Efter det så har det ALLTID oavsett ramlat av innan jag ska flytta. Nu har jag väl flyttat ca nio gånger efter att hon dog så jag VET att det här stämmer. Annars sitter halsbandet som berg och jag har till och med svårt att klara av att få av själva smycket utan att göra sönder det nästan känns det som, så mycket måste jag ta i! Alltså, halsbandet är helt och fint och ändå så får jag ALLTID den hälsningen av mamma <3

I början efter att hon dog så sa hon att hon skulle vara bland allt som fanns runt oss, speciellt fåglar nämnde hon. Hon var ju sjuk i nio år och kunde dö när som helst så hon hade god tid på sig att förbereda sig på vad hon tänke om efterlivet. Efter att hon dog så såg jag en speciell fågel hela tiden, överallt och den var ovanlig. Det måste ha varit hon :) Jag kommer ihåg att ljuset hela tiden tändes och släcktes och plötsligt började blinka, vi hade aldrig haft problem med elektriciteten. Min bror och pappa hörde också steg i trappan (den knarrade oavsett hur mycket man försökte smyga) och steg på andra våningen på nätterna. De höll tyst om det i flera veckor tills min pappa en dag sa: "**** varför är du uppe och går på nätterna hela tiden? Du kan väcka mig om du inte mår bra, du har ju hållt på så i flera veckor nu." Men nej, det var ju varken pappa, min bror eller mig som var uppe och gick.

Det finns många fler saker som jag har upplevt så jag VET av hela min själ att slutet inte är slutet. Jag ska starta en ny tråd om en sak jag upplevt för att se om det är fler än mig som upplevt detsamma.

  • Liker 1
Lenke til kommentar
Del på andre sider

Annonse

Man kan ikke bare bestemme seg for at virkeligheten er slik man ønsker den skal være, selv om det føles mest trøstende.

Når man dør vil også de elektriske impulsene i hjernen vår dø. Disse kan ikke sveve rundt og leke spøkelser...

Vi kan ringa ett samtal tll ändå bort till Kina och höra den andras röst klart och tydligt utan någon lång sladd emellan och vi kan skicka ord på internet utan sladd så att hela världen ser det. Vi kan ta ett kort på oss och se det klart och tydligt och filma oss.. Men trots detta så säger du att "VI" dör? Du tror alltså inte att "tankar" kan skapas med hjälp av kraft/energi?

  • Liker 2
Lenke til kommentar
Del på andre sider

Nei, der er ikke blant oss. De er død og begravet/kremert.

I second that.

Men det hindrer likevel ikke "klarsynte" fra å tjene fett på å drive med cold reading av etterlatte, som er blitt lurt til å tro at det faktisk fins mennesker som kan snakke med de døde.

Ren, skjær svindel. :opplyser:

  • Liker 3
Lenke til kommentar
Del på andre sider

Vi kan ringa ett samtal tll ändå bort till Kina och höra den andras röst klart och tydligt utan någon lång sladd emellan och vi kan skicka ord på internet utan sladd så att hela världen ser det. Vi kan ta ett kort på oss och se det klart och tydligt och filma oss.. Men trots detta så säger du att "VI" dör? Du tror alltså inte att "tankar" kan skapas med hjälp av kraft/energi?

Det er ikke tanker som går igjennom telefonledningen.

  • Liker 1
Lenke til kommentar
Del på andre sider

Annonse

Det er mye som tyder på at mange ikke forsvinner helt selv om de dør.

Som hva?

Jeg tror nok at alt stopper når man dør, men jeg håper jeg tar feil.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Har hørt flere som har mistet en av sine kjære,føler et nærvr. Meg selv inkludert.

I begynnelsen følte jeg et sånn nærvær.

Tror du de døde er blant oss? Tror du de følger med?

Det er helt normalt å føle slikt. Det som er igjen er minnene. De selv er faktisk borte.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Opprett en konto eller logg inn for å kommentere

Du må være et medlem for å kunne skrive en kommentar

Opprett konto

Det er enkelt å melde seg inn for å starte en ny konto!

Start en konto

Logg inn

Har du allerede en konto? Logg inn her.

Logg inn nå
×
×
  • Opprett ny...