Dagarna går så otroligt långsamt, trots att jag försöker aktiviera mig själv bäst möjligt. Men väntan på behandling gör mig orolig och tålamodet är inte vad det borde vara. Men det är antagligen helt normalt...jag vill ju bli bra så fort som möjligt. Dock så har jag upptäckt att turerna inom vården, all väntan och de olika besked man mottar, skapar mer kaos än nödvändigt.