Tjejmiddag
Jag har haft en lyckad tjejmiddag *skryter*Mina tre gäster som inte kände varandra kom i gott mod och samtalen flöt på under kvällen i en rasande takt. Vi hann med barn, blöjor, räntor, bostadspriser, renoveringar, singelliv och idiot-dejter, lögner i förhållanden, jobb och baktalande kollegor och mycket annat. På bara några timmar. Det är inte illa.Och maten var jättegod *skryter*Jag hade lagat en cous-cous sallad med grönkål, rödlök, avocado och valnötter till förrätt. Fungerar både som förrätt och jag kan tänka mig att den är god även till en grillad kyckling eller fläskkotlett. Varmrätt: Rödspättarullader i hummersås. *gott* *skryter igen* och pressad potatis till.Efterrätt: chokladfondue med frukter att doppa. Ananas, papaya, banan, mango, päron (och så lite marsipan till). Kändes både syndigt och nyttigt på samma gång.Visst måste man få skryta ibland? Få vara stolt över vad man gör? Fast det kan vara oootroligt irriterande med någon som gör det IRL hela tiden. Då är det bra med en dagbok eller blogg. Jag skryter i dag. Jag skryter över att få ha ordnat en middag. Att få ha varit vuxen och inte bara mamma. Att få ha dukat fint med vit duk, vinröd löpare, tända ljus och upplägningsfat. Att få vara stolt över det man gör i vardagen är viktigt. Men att påpeka det för den närmaste omgivningen är onödigt, skrytigt och äsch, gernant? kanske... ... så jag gör det här! Är stolt och skryter! Så det så!
1 kommentar
Anbefalte kommentarer